I vår byggprocess eller i beställarleden eller för den delen designleden finns nog ingen som inte eftersträvar det perfekta belysningskonceptet? Något som förmedlar en känsla av välbefinnande och visar arkitektur som bäst. Som är energieffektivt, billigt, hållbart och lättskött. Alltför ofta är dock diskussioner späckat med ord som LED och luxnivåer, vilket orsakar ett omedvetet tänkande i riktning mot krav och teknik i stället för att placera frågor om mänskliga behov och belysningskvalitet i centrum för diskussionen. Mer ger inte en teknikutveckling en god ljusdesign?

 Det naturligt vackra ljuset

Kanske har du nyligen seglat på ett solstänkt hav, sett glittret på vågorna. Den blå himlen med sina lysande, vita moln som svävar över vågorna. Du kanske har åkt skidor i glittrande snö. Sett de blå skuggorna vandra allt eftersom solens allt rödare sken försvinner i fjärran. Vandrat på fjället under norrsken som pulserar över den svarta himlen. Eller spankulerat i en skimrande höstskog med gyllene löv ovanför huvudet.

Ofta känner människan hänförelse inför ljuset i dessa situationer. Det tillför energi och glädje. Det skapar det goda rummet. Du kan säkert se det framför dig. Så nästa gång det ska beställas ett projekt där ljus och belysning ska behandlas som en av frågorna, vilka är då aspekterna som kommer först upp på bordet?

Hämmande teknikfixering

LED, så klart, de spar ju energi. Energieffektivisering, budget, livslängd och vilket styrsystem som ska väljas kommer diskuteras. Kommer detta att bidra till att skapa det som upplevdes där i skogen eller på havet? I en tidsålder av högpresterande dioder får jag ofta höra kunder som ganska målmedvetet kombinerar alla sina idéer om bra ljus i en term: LED. Men på samma sätt som känslan av en bra semester inte kan beskrivas genom hänvisning till transportsättet (t.ex. bil eller flyg) kan ordet LED inte hjälpa oss i vårt sökande efter ett lämpligt belysningskoncept.

Naturligtvis kan, vissa tekniska egenskaper, såsom lång livslängd eller högt ljusutbyte bidrar till en ekonomisk belysningslösning. Men som ljusdesigner kommer jag lösa dessa bitar åt dig på bästa möjliga sätt. Det är en självklarhet för mig. Det är mitt jobb. Det jag vill höra är dina förväntningar av den önskade atmosfären och de individuella ljuseffekter och vad du vill med ljuset. Som vad vill du uppleva på din semester? Jag ordnar så du kommer dit på bästa sätt.

Idén i första hand

Den frihet som kunden i första hand tror sig få när denna tänker i termer av lysdioder ger ingen garanti för en lyckad ljusdesign. Det första utkastet för framgångsrik ljusdesign bör vara resultatet av ett utbyte av idéer om ljuskvalitet i ett nära samarbete med andra områden som inredning, dagsljuinsläpp och slutanvändarens behov. Baserad på de värden som där ur kommer kan sen en god belysning strategi utvecklas och varefter lämpliga ljuskällor, armaturer och styrsystem slutligen kan väljas.

Införandet av ny teknik för att skapa ljus - en gång i tiden var det lysröret, det är idag LED –förändrar i sig inte processerna för kvalitetsljusdesign. Belysningskonceptet har prioritet, och lampan är bara ett verktyg för att genomföra detta koncept. Sen behöver vi bra ljuskällor, energieffektiv teknik, funktionell styrning, bra installation etc. Det är ingen motsättning. Det är ett bra verktyg. Skillnaden är som när vi bygger vår veranda. Förr gjordes det med spik och i dag skruvar vi snabbt ihop den i stället. LED är min skruv.

Siffrorna säger inte hela sanningen

Den nuvarande belysningsnormen EN 12464-1 kan lite grovt sammanfattas i några få siffror. Som exempelvis den lämpligaste belysning för en arbetsplats är dessa 4 värden: belysnings ≥ 500 lx, bländtal ≤ 19, likformighet ≥ 0,6 och färgåtergivning ≥ 80. Där har du talen, uppfyll det och du har en god arbetsplats? (ja det är generaliserande och förenklat, men skulle vi gå igenom hela tappar vi tempo här, eller hur?) Ofta är det bara siffror som får styra hela byggprocessen från ide till färd installation vad gäller belysning. Dessa tal blir normen som vi vilar hela vår arbetsmiljö på. Ingen som skulle beskriva en vacker naturupplevelse skulle reducera det till bara sifferparametrar. Ingen skulle välja sitt resmål på semestern utifrån fyra siffror såsom kvadratmeter på hotellrummet, antalet rum, takhöjden och energiförbrukningen.

Som att beställa en pizza utifrån hur stor diameter den har och hur snabbt den bakas. Eller utifrån att du vill den ska smaka tomat, få dig känna lukten av basilika och det ska kruncha när du biter i kanten på den. Troligen får du en bättre pizza om du ger pizzabagaren de senare kriterierna än om du uppger önskad diameter och begär att det ska gå snabbast möjligast.

Med fokus på människan och upplevelsen

Först bör fokus ligga på våra mänskliga aspekter. Först bör vara att du som kund får vad du vill ha. Vill du ha en upplevelse och god visuell arbetsmiljö eller vill du ha 500lx? Nu är det ingen motsättning i dessa två påståenden. Men bara att beställa utifrån andra värden än just lux och lumen gör att du också får något annat.

Om fokus för ett belysningskoncept först och främst är på installerad effekt, armaturen och teknik förloras troligen värden som mänsklig perception och välbefinnande. Vi ska ha med det också, det är viktigt. Men det är inte det första vi ska titta på. Genom att fatta beslut om den kvalitativa ljusdesignen kan vi frigöra oss från en allt för enkel eller naiv förståelse av belysning och belysningsteknik som den första självklara lösningen. Det är också självklart att en hållbar ljusdesign varken ignorerar energieffektiva ljuskällor och armaturer eller tekniska och ekonomiska aspekter.

Bra belysningskoncept måste ha helhetsperspektiv på funktion, psykologi, arkitektur, ekonomisk effektivitet och ekologi. Bra belysning sätter brukaren och människan i centrum. Bra belysning tillfredsställer både beställaren, ägaren och brukaren. Annars kan vi varken kalla dem attraktiva eller hållbara.

Varför är kontoren belysta?

Vi behöver belysning för att se. Vi har arbetstider och lokaler som gör att vi behöver artificiell belysning för att utföra våra uppgifter. Och vi har gjort som vi alltid gjort genom vår elektrifierade historia när det handlar om att belysa kontorslandskapen. Nu ska jag också påpeka att jag är ingen påhejare av kontorslandskap i sig. Men realiteten är att vi nu har dem och vi behöver göra dem så bra vi kan.

Det finns många orsaker till att våra kontor allt som oftast blir dåligt belysta och eftersatta. Oftast sätts ett demokratiskt lika ljus överallt i hela rummet, lika för alla. Inte för det är bäst för den enskilde medarbetaren, inte för det är bäst ur energisynpunkt eller driftaspekter. Utan allt som oftast dåliga kontraktsskrivningar och en enkel, snabb planerings och byggprocess. Andra aspekter är pengar, okunskap, lathet och rena missuppfattningar leder till att vi gör som vi gör.

Vill du grotta in dig rejält i vad problemen i kontraktsskrivning och vår byggprocess är och lite lösningar kring det rekommenderar jag Peter Pertolas avhandling ” Belysningsfrågor i byggprocessen: Orsaker till brister och förslag till en förbättrad process.” http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:566614/FULLTEXT01.pdf

Som jag ser det är den grundläggande utgångspunkten vår lagstiftning. I AFS 2009:2 står det i §11 ”Belysningen ska anpassas till de arbetandes olika förutsättningar och de synkrav som arbetsuppgifterna ställer. Belysning ska ha en för den enskilde lämplig fördelning och riktning. Bländning ska undvikas så långt det är möjligt.”

För mig står det rätt klart att det är den enskildes behov och olikheterna mellan oss människor som ska främjas. Att sätta upp 600*600 plattor i en jämn fördelning i taket är INTE att skapa för den enskilde lämplig fördelning och riktning på ljuset. Frågan är om det inte rent av är lagvidrigt?





En snabb sökning på kontorslandskap visar att vi rätt mycket gör som vi alltid gjort. Är det rimligt att anta att de belysningsprinciper som utvecklades på 40 och 50 talet fortfarande är de bästa för våra kontor i dag? många verkar vilja tro det då det är precis så vi fortsätter bygga.

Men lösningen är enkel. Planera för att vi är olika som individer. Planera för att vi har olika behov, olika tider. En 60 åring behöver ofta mer ljus än en 20 åring, men inte alltid. En del är ljusskygga, en del mer känsliga för flimmer. Vissa påverkas mycket mer av bländning än andra. Planera för god ergonomi, för god energianvändning, för bra underhåll och planera för skönhet.

Ifrågasätt placeringarna, måste det vara i taket? kan det rent av stå på golvet, monteras i skrivbord, komma från väggen eller ska vi rent av ha drönare som belyser vår vardag runt oss? Det senare är nog en mycket dum ide. Dock är det viktigt att vi ifrågasätter våra val och tar det ett varv till innan vi säger att de är de bästa eller de billigaste.

Det kostar lite mer att planera och genomföra en bra belysning på ett kontor än en dålig (generellt sätt) men nästan alltid blir den billigare i längden. Dels drar den oftast mindre energi då den lägger ljus där det behövs, när det behövs. Dels kan den bidra till att sänka produktionsbortfall genom att minska ohälsa. Pratar inte om sjukfrånvaro här utan om att en dålig arbetsmiljö leder till att vi producerar sämre. Här finns de stora pengarna att tjäna. Vill du ha hjälp att räkna på ditt bortfall i reda pengar rekommenderar jag du kontaktar Mikael Rehnberg som är arbetsmiljöutvecklare på Bättre Arbetsmiljö.

Så gå till grunden, läs lagen, anpassa efter individen, jobba holistiskt och tillsammans med många olika experter som ergonomer, ljusdesigner, inredare, ventilation och akustiker m.fl. Och ett år senare firar du och dina medarbetare i högen av pengar ni har fått över pga. mindre ohälsa, mindre elräkningar, gladare medarbetare och vackrare lokaler.

Behöver du hjälp, råd, inspiration eller fördjupad kunskap om arbetsplatsens belysning? Tveka inte att höra av dig så kommer vi hjälpa dig att uppnå de mål du har med dina lokaler eller arbetsplatser.

HALVERA ELBEHOVET FÖR BELYSNING. SÄNK DET SEDAN MED 30 %.

3 maj, 2016 presenterade energiminister Ibrahim Baylan regeringens nationella satsning på energieffektiv belysning. Målet för belysningsutmaningen är att halvera elbehovet för belysning i Sverige till år 2020

Belysningsutmaningen är det svenska genomförandet av det internationella initiativet Global Lighting Challenge som lanserades vid klimattoppmötet i Paris. Målet för Global Lighting Challenge är att få ut 10 miljarder energieffektiva lampor de närmaste åren. Den svenska satsningen är att halvera energiåtgången vad gäller belysning. Detta utifrån den senaste säkra siffran från 2010 som då var 14TW tim/år.

Frågan en då direkt ställer sig och som också ställdes till energiministern av mig var, varför tio miljarder nya ljuskällor ut på marknaden. Varför inte bara sju miljarder och vi har minskat med ytterligare 30 procent? Energiministern hade så klart svar. På bland annat Parismötet hade det räknats på vad det globala behovet är. Det hade också tagits in i tanken att i dag saknar en miljard människor artificiell belysning och dessa har också rätten till en illuminerad vardag för läxläsning, hemarbete och umgänge efter mörkrets inbrott.

Dock skaver frågan kvar i huvudet, för i den ligger en hel del av våra problem när det kommer till den sanna energibesparingen. Oftast tänker vi byte ett till ett. Ta den där som drar mycket, byt till denna som drar lite. Fast ifrågasättandet av om den över huvud taget behövs, är rätt placerad, rätt dimensionerad eller lyser i rätt tid görs inte.

Klart vi ska ge ljus till de som inget har. Klart det finns gammal belysning som behöver bytas för besparingen för tillverkning och drift sparas in på några få veckors användning. Klart vi ska utnyttja den nya teknik vi tar fram till max. Därom tvistar ingen. Det är hur vi använder den som är den stora utmaningen. Rätt ljus på rätt tid på rätt plats för rätt uppgift i rätt mängd.

Vi behöver se över våra kontrakt. Vi behöver jobba med god planering. Vi behöver sanera fel satta, oanvända, bortglömda och fel dimensionerade belysningar. Detta samtidigt som vi fortsätter göra energieffektiv teknik och använda oss av den bästa tekniken möjlig för den uppgift den ska utföra. Det är holistisk belysningsplanering enligt mig.

Tekniken är enkel och den blir bättre hela tiden. Sen vi tog in den första elektriska belysningen i detta land, år 1886, så har vi i stort sätt varje årtionde fått bättre och energisnålare belysningsteknik. Och vi har i stort sätt varje år ökat vår användning av elektricitet till belysning.

Jag tänker skriva under på Belysningsutmaningen. Jag tänker hjälpa till att bidra till en fortsatt sänkning av energin till belysning. Däremot tänker jag ifrågasätta att vi tillför tio miljarder nya ljuskällor. För jag vet att det redan i dag finns onödig belysning som vi kan plocka bort. Här tänker jag hålla emot och försöka allt jag kan hålla ner det talet. För vår framtida miljös skull.

Mitt bidrag till belysningsutmaningen 2020 är att utbilda mänskligheten i hur vi ska klara av besparingskraven. Hjälpa er alla där ute att hitta strategier som lämpar sig bäst för din fastighet, ditt projekt, dina behov. För med rätt kunskap om ur vi ska använda tekniken kan blicka tillbaka 2020 och säga, detta var en av våra stoltaste ögonblick. Detta var tiden då vi gjorde en stor förändring.

I had a talk with the shadow and the light

I våran omvärld använder vi allt mer ljus till att illuminera vår omvärld. För mig som ljusdesigner är det alltid roligt att få mer uppdrag. Få fler platser att pröva mina kunskaper på. Att få än mer vackra, fantastiska och lysande projekt att jobba med. Men ända sedan 1886 då vi införde den första elektriska permanenta belysningen i Sverige har vi använt mer och mer energi till belysning. Detta hade varit ett mindre problem om all vår el var helt fri från miljöpåverkan. Men fortfarande hade det varit ett problem. För ljuset påverkar mycket utöver just tillverkning, elanvändning och miljöpåverkan vid destruktion. Vi skapar ljusföroreningar också.

Begreppet innefattar i grunden flera olika fenomen:
Skyglow eller himmelsströljus - ljusning av natthimlen som uppkommer över urbana områden
Himmelsströljuset ger framförallt påverkan på astronomiska observationer. Inte bara professionella undersökningar via teleskop utan hindrar oss som människor att se stjärnorna och natthimlen så som den är av naturen. Det påverkar också djurlivet och kan förändra fåglars flygningar, fladermöss boendeplatser och groddjurs parning.

Himmelströljus är tydligast vid dimma eller låga moln.

Bländning - Överdriven ljusstyrka som orsakar visuella obehag eller för stora kontrastskillnader mellan ljus och mörker
Bländning är ett problem så väl ute som inne i våra olika miljöer. Det vanligaste som vi nog känner igen är mötande trafik på natten. Men vi har också många parkarmaturer som bländar. Skyltar som är för starkt lysande. Och även lite bländning kan temporärt slå ut stora delar av synen för ett åldrande öga eller olika typer av synnedsättning. Bländning gör att vi upplever mer mörker i vår omgivning. Mörkret blir mörkare så att säga.

Ljusintrång - ljus som faller på ytor där det inte behövs eller avsedd att belysa
Ljusintrång är allt från gatlyktans sken in på din tomt till grannens garage armatur som lyser in genom ditt lägenhetsfönster. Det kan vara felriktade armaturer som lyser på ingenting eller förändrade förhållanden där en armatur inte längre fyller sin rätta situation. Det kan också vara skylfönstrets allt för starka sken ut på gatan och idrottsplatsens felaktigt planerade belysning som strålar ut över nejden.

Clutter eller Visuellt virrvarr- ljusa, förvirrande och underligt placerade grupper av ljuskällor
Då jag inte har något bättre ord än Clutter benämner jag det så länge som visuellt virrvarr. Det handlar om ologiskt placerade armaturer och ljusbilder. För många eller konstigt uppställda armaturer som skapar förvirring i rummet. Som inte ger vägledning till hur rummets användning ska vara. Kan vara så att rummets stråk, in och utgångar inte blir tydliga.

Bländning och visuellt virrvarr i exemplariskt exempel

Genom att jobba med ljusföroreningar kommer vi få bättre visuell komfort i vår vardag. Vi kommer också få bättre energianvändning. För ljusföroreningar är slösad energi. Dessutom kommer vi få nya upplevelser av natten om vi dessutom planerar mörkret. Vi kan i vår urbana miljö skapa platser som tar tillvara på det naturliga ljusets inneboende egenskaper och utnyttjar det. Men det kräver att vi har med frågan om att planera för obelyst eller för mörker i ett tidigt stadium.

Så det vi behöver göra är att:
Optimera synlighet på natten för vad vi vill ha belyst
Optimerra nattens sken på de platser vi vill ha naturens ljus kvar
Minimera energiförbrukningen
Minimera påverkan på miljön och oss själva
Minimera bländning
Minimera ljusintrång

Vi kommer inte gå tillbaka till en helt obelyst värld, någonsin mer. Och hur mycket vi än anstränger oss för att ta fram mörker kommer vi ändå se mer. Vi kommer få andra ljusupplevelser av mörkret. Eller som det sjungs
Just because it's black in the dark
Doesn't mean there's no color
Laleh - Colors 

RÖSTA HÄR OCH TÄVLA OM EN I-PADDA

Irrbloss eller Lyktgubbar var små sanrstuckan väsen enligt den nordiska mytologin. På dimmiga nätter kunde man se dem ute på myren eller i skogen. Där lös de upp natten med sina små sken. Hadde du varit elak kunde de leda dig ut en fors eller vilse i skogen. Hade du varit god kunde de visa dig vägen hem eller till de platser du bara drömt om.
Detta är upprinnelsen till närvarosläkt belysning. Tanken är att denna belysnign ska finnas i en park, längs en stig eller annat stråk. De pratar med varandra med hjälp av ljusets språk. Små blinkningar och stilla förändringar i sin färg. Men kommer du för nära blir de irriterade. Blinkar allt snabbare, blir röda. Kommer du riktigt nära komemr de helt slockna. Men ingen fara på din färd. Längre bort ser du nästa hoper Irrbloss som visar vart du ska. Bara följa deras sken till en säker och trygg plats.

Gå in på länken och läs mer och var med och tävla.

RÖSTA HÄR OCH TÄVLA OM EN I-PADDA

Är vårkänslor ljusstyrda?

'
Snart kommer de stora vårkänslorna. Ljuset spirar, bäckar porlar och alla blickar, likt blommor, upp mot solens värmande strålar. Solen väcker upp vide och fjärilar. Den smälter isen och tinar det mest frusna av marker. Ljuset fungerar också som naturens eget lyckopiller och med ljusets återkomst vaknar signalsubstanserna till liv. Framför allt serotonin, dopamin och oxytocin men även D-vitamin.  Kanske ligger detta bakom det vi brukar kalla för vårkänslor?
Det är med stavar och tappar i våra ögon som vi läser av vår omgivning med. Vi använder våra ögon för att avläsa hotande faror, för att orientera oss, för att skapa en uppfattning av rummet runt oss.  Dagsljus ger oss en känsla av mer kontroll över tillvaron. Till skillnad mot mörkret som ofta döljer, är ett hot, är det fördolda. Därför är det ofta lättare mentalt att röra sig från mörker mot ljus än från ljus ut i mörker. Det gäller så väl i en park som under årstiders växlingar.
Men den finns en tredje receptorn som inte är för vår syn, den är till för att styra våra signalsubstanser och hormoner utifrån ljusets signaler till oss. Förenklat kan sägas att dess funktion är att styra vår vakenhet och sömn. När ögats näthinna träffas av dagsljus skickas en signal till hjärnans tallkottkörtel om att stänga av produktionen av sömnhormonet melatonin. Istället ökar halten av stresshormonet kortisol och kroppen varvar upp. Hjärtfrekvensen går upp och hormoner aktiveras. Det kan beskrivas som att kallt ljus, den gryende dagens ljus, i stigande ljusnivå gör oss pigga. Varmt ljus i låga nivåer söver oss. Den nedåtgående solen eller stearinljusets låga. Under vår och sommar bildas alltså mindre sömnhormon och vi känner oss piggare. Ljuset hjälper också kroppen att reglera en rad signalsubstanser som påverkar våra känslor. Serotonin, noradrenalin och dopamin är bara några exempel. Serotoninet påverkar bland annat vår sinnesstämning positivt.
Thorbjörn Laike, psykolog och docent i miljöpsykologi vid Lunds universitet, har i en studie visat att serotoninet stiger i takt med att dagsljuset ökar. Serotoninhöjningen verkar också minska aptiten något. Den mörka årstidens sug efter kolhydrater är som en självmedicinering. Kolhydrater höjer halten av serotonin. Signalsubstansen dopamin, som behövs för att hjärnans belöningssystem ska fungera, ökar när ljuset återvänder liksom noradrenalin, som gör oss vaksamma och alerta. Ljus bidrar till en positiv cocktail av hormoner i kroppen. Det vi kallar vårkänslor.
Reaktionen är inte omedelbar. Redan i februari är den ökande dagslängden märkbar, halterna av melatonin och kortisol förändras. Men effekten på humöret tar tid. Först i april och maj är skillnaden i kortisol och melatonin halter så stor att börjar märkas mer konkret. Då börja vi känna oss mer vakna, glada och sociala. Dopaminet är involverat i frisättningen av oxytocin. Ett ämne som stärker känslan av samhörighet och tillit mellan älskande. Djurförsök på Emeryuniversitetet i Atlanta, USA, visar att genom att blockera dopamin och oxytocin hos råttdjur, som i vanliga fall är monogama, ledde till att råttdjuren plötsligt blir promiskuösa casanovor som vägrade bilda par.
D-vitaminproduktionen går upp rejält under vår och sommar, säger Johan Malm, läkare och forskare vid Lunds universitet. Solen är i särklass som D-vitaminkälla. Utöver den får vi i oss en del via fet fisk som vild lax, strömming och D-vitaminberikad mjölk. Men för att få i sig dagsbehovet via mjölken skulle vi behöva dricka 3 liter om dagen. Det räcker med 15-20 minuter i solen om man är lättklädd för att uppnå samma nivå. D-vitamin är för övrigt ett hett ämne nu. Rejält på modet enligt Mikael Rehnberg, humanbiolog vid LTU Affärsutveckling. Det som gör vitaminet så speciellt är att det även fungerar som ett hormon. Det samverkar med andra hormoner i en komplicerad process. Det motverkar viss cancer, det motverkar demens. Det ökar vår lust att röra på oss. Det i sin tur gör att vi socialiserar mer.
Lukt är ytterligare ett sinne som påverkar oss mycket när det handlar om attraktion. Luktsinnet är mycket starkt kopplat till minnescentrat. Doften av nymalet kaffe, en kall vårbäck eller våt asfalt kan snabbt väcka starka minnen. Helena Backlund Wasling, hjärnforskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, menar att dofterna kan spela en avgörande roll som en förklaring till det vi kallar vårkänslor eftersom doft- och känslocentret ligger nära varandra i hjärnan. När vårens spirande strålar får oss att ta av oss lager av lager av kläder ges också mer utrymme för våra kroppars dofter. Vi kommer närmare varandra, våra feromoner utväxlas och vi socialiserar mer. En del forskning visar just på feromonernas stora betydelse för val av sexuell partner.
Ljuset gör också att testosteronhalten stiger hos mannen under våren och är som högst efter midsommar och ljuset ökar kvinnans ägglossning. De flesta barn blir till efter midsommar. Det vill säga, det föds mest barn i april. Det är nära att tänka detta också har en historiskt praktisk nytta. Att få barn på våren var mest praktiskt eftersom man då har en hel sommar med mognande frukter, grönsaker och annan mat att se fram emot.
Så kan vi härigenom tänka oss att vi kan simulera kärlekens hörnstenar med vår artificiella belysning? Att få människor som arbetar i kontor, skolsalar, fabriker och sjukhus att få vårkänslor i november? Genom dynamiskt styrd belysning bosta våra hormoner. Koppla värmesystemet till belysningen och frigöra rätt lukter, skapa rätt atmosfär för att maximera människors lycka i vår mörka del av världen? Jag tror vi ska vara försiktiga i detta. Lekandet med våra känslor, våra hormoner och våra mest primitiva och basala behov har historiskt sätt visat sig stöta på oväntade problem. Att rubba det vi brukar kalla den naturliga balansen. Men vist lockar det att börja experimentera med dynamiskt ljus över årstiderna i större utsträckning än vi gör i dag. Artificiella dagar och årstider i våra arbetsmiljöer är tekniskt sett enklare än någonsin med den teknik vi nu besitter.
Sammantaget kan sägas att vårens sol väcker vår slumrande tillvaro. Vi vill röra oss mer, vi vill röra varandra mer, vi vill leva aktivare och vi vill älska mer. Men kom ihåg, vi kan inte lagra ljus. Vi behöver det varje dag, så gå ut i dagsljuset. Det är billigt, det är tillgängligt och det är energieffektivt.
Men framförallt, fortsätt älska.

Ljuset från ovan

Jag flög över Norge på kvällen. Nedanför syntes upplysta vägar som långa stråk, skingrandes över landskapet. Vägar som förband städer med byar och hus med varandra. Själv satt jag i ett plan som förband mig med mitt hem och Ålesund.
Ljuset nedanför var som en representant för vår vilja att nå varandra. Vi bygger vägarna för att lättare kunna komma till varandra. Vi belyser dem för att kunna tryggt ta oss fram även i nattens mörker. Ljuset visar vägen till varandra. Vi bygger osynliga när av kommunikation via telefoner och internet. Vi skapar kommunikation med anra människor på alla plan vi kan. På marken, i luften, vatten och mer därtill.
Var jag än flög såg jag de små bollarna av ljus där nere. Byar som lös upp sina små gator och så vägarna som stärkte sig ut till nästa by. Det var rörande att se hur vi söker varandra. Hur vi kräver varandras närhet och möjlighet till att kommunicera, till att mötas. Vi överbygger naturens allra svåraste hinder för att kunna få tillgång till varandras närhet. I det privata, i jobbet, i alla tider överallt. Strävan att vara tillsammans verkar överbrygga allt.
Varför är det då så svårt att samsas?