Hålls ljusriktningar och ljusnivå under kontroll kan utsikter
bevaras samtidigt som det ändå är en trivsam miljö.
Här Piren i Jönköping

Att beskåda stjärnhimlen är numera ingen självklarhet i en stadsmiljö. Ljusföroreningar är en oönskad konsekvens av utomhusbelysning och kan vara till exempel himmelströljus, missriktat ljus och synnedsättande
ljus eller obehagsbländning. Det finns både ekonomiska, gestaltningsmässiga och miljömässiga fördelar med att minimera dessa ljusföroreningar. För att minska himmelströljus måste ibland belysningsnivån sänkas och ljuset riktas dit det behövs. Det ljus som inte faller på någon yta är slösat ljus. Sen finns det ju ytor som rör sig, gångare, cyklister m.m. Då kan det behöva planeras ljus som finns där när ytan passerar.
Gatans ljus ska inkräkta så lite som möjligt på bostadsfönster, främst sovrum. Detta  åstadkommer man genom god planering och höga teknikkrav på armaturer, reflektor.
I områden där exempelvis fladdermöss och nattfåglar kan störas, bör behovet av belysningsanläggningar noga övervägas och utredas. Även belysning som slår ned i vatten kan påverka fiskar under lekperioder. I samma resonemang blir styrning och ljusreglering åtgärder att använda för att minska anläggningens biologiska inverkan.
 Mer om belysnings påverkan på djur finner du här.

Men allt detta är ju självklarheter. Eller det borde vara. För på så många platser sitter det lampor som är till ingen nytta, lyser på ingenting eller på något som inte behöver bli belyst. På kontor går folk hem utan att släcka. Byggnader planeras utan styrsystem för belysning och mils vid med vägarmaturer står och brinner natten igenom utan att någon är där. Så ta ditt ansvar och gör något. Släck en onödig lampa, irritera en kollega genom att stänga av belysningen när denne glömt det eller inte brytt sig. Tjata på alla att styrsystem är det nya svarta, både inne och ute.

Dessutom är ljus en demokratisk fråga. Är det rätt att minoriteten slösar energin? Får vi behandla vår nutid på detta sätt för framtiden att städa upp? Slänga ut ljus i rymden till föga nytta.  Det ljus som far ut i rymden är slösat ljus. Det faller inte på någon yta och därmed kan vi heller inte använda det till vårt seende. 

En måndagstanke återanvänds

Det är inte lätt när det blir fel. I Karlstad fick en företagaren först ett bygglov på en LED skärm i staden. Sen fick hon sitt sändningstillstånd indraget av samma kommun efter överklaganden. Den bländade, ingen tvekan om den saken, lös in genom sovrumsfönster. Men problemet var just att ingen visste varken ut eller bak. Att vi kommer få fler och fler liknande fall är jag personligen rätt övertygad om. Att planerare, tjänstemän, installatörer och försäljare överlag är rätt okunnig på att ljus inte stannar där de vill eller att det finns ljus även där man inte tänkt sig är ju ingen större nyhet. Det som dock är förvånade är att det inte finns någon konsensus runt hur man hanterar detta. Allt som oftast hittar man hänvisningar till att ”det skall helst inte blända” eller ”man bör väga belysningen mot om givande ljus” Hur skall vi kunna bygga ett samhälle på denna premiss? Okunskapen är stor och behovet av agerande allt mer stigande.

På huset till vänster kan små armaturer anas på fasaden. 

Förra våren guidade jag en grupp på studiebesök i London. Vi skulle där betrakta en smakfull fasad-belysning som använde mycket lite energi och väl följde den arkitektoniska formen på huset. Döm om vår förvåning då vi inte såg denna ljusinstallation för allt ljus. På bilden ser ni detta fenomen mycket väl. Stackars den fastighetsägare som till och med låtit färga in sina 20W metallhalogen lampor i fasades färg och nu såg han inget av det ljus som de gav.

Fenomenet kan dyka upp i mindre skala också. Bild två är ett exempel från Jönköping där en ny prisskyllt på en mack färgar in en hel fasad med sitt sken. Avståndet mellan skylt och fasad är ändå över 40 meter.

Vi behöver verkligen börja tänka på vad som görs. Varför sätts så ljusstarka skyltar upp? För att se budskapet behöver man ju knappast den nivå som dioderna ger i dessa fall.

Nej kärra läsare. Även här behöver den kunnige belysningplaneraren stiga in och göra sitt hantverk. Även här kommer framtiden att ha behov av den kunskapen som vi kan bidraga med. Även här måste vi ta tag i energifrågan, gestaltning av vår stad och stå upp för det goda rummet.
Möjligen en till bransch att tjäna sitt levebröd på, utbilda och upplysa (eller nedtona) skyltbranchen. Se där, ett tips att följa upp, gratis från mig till er.