Min far

Min far är plåtslagare emeritus som han själv tycker är kul att kalla sig. Utöver att han varit den bästa far man kan tänka sig och nu är en ypperligt älskad farfar också så är han en hantverkare som verkligen kan sin sak. När jag bad om att han kunde göra en liten gatlykta åt mig till att belysa en staty som står i ett fönster hemma, blev resultatet överväldigande bra. Må vara att stolpen inte är gjuten men det fungerar för mig ypperligt bra ändå. Bestyckningen är en liten 2W LED och eldragningen går så klart i stolpen. I lyckta har jag också satt ett opaliceringsfilter jag klippt till för att diffusera ljuset något och inte få den eländiga LED pricken mitt i lyktan. På med lite grå lack och vips så var den klar. Nu vore det roligt att göra fler små lyckthus och sen i stället gjuta en liten stolpe. Ska undersöka vad det skulle kosta att sandgjuta en dylik modell. Kanske något för rabatten där ute eller rent av gången runt huset?

Möjligen ta denna stolpe i skala 1:15 med ett liknande lykthus på toppen?

WSP belyser belysningsfrågan i IEA Task 50

Skyltar belyser stora delar av stadens ljus. Åtminstone i centrum.
Varför envisas med att ens sätta upp gatubelysning i en sådan miljö?

Charmigt bländande med alla matvagnar vid flodens strand

Mellan den 28sep och 1 okt höll IEA Task 50 sitt tredje arbetsmöte i Fukuoka, Japan. Målet med projektet, i korthet syftar, till att förbättra belysningen inom renoveringsprocessen i byggnader, lyfta energibesparingspotentialen och samtidigt förbättra ljuskvaliteten.

En av flera state of the art kontorsbyggnader. Luxmata i perfektion. 

Belysning står för ca 19%, det vill säga 2900 TWh av den globala elenergiförbrukning. Prognoserna från IEA visar att om regeringar enbart förlita sig till nuvarande politik kommer den globala elanvändningen för belysning växa till cirka 4250 TWh år 2030, en ökning med mer än 40%. På grund av att världens växande befolkning och den ökande efterfrågan på energi i tillväxtekonomier kommer ökningen att ske trots ständiga förbättringar av energieffektiviteten av belysningssystem. En nyligen genomförd studie visade att investeringar i energi - effektiv belysning är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska CO2-utsläppen.

Forskning och utveckling inom området för energieffektiva belysningstekniker omfattar dagsljus, elektrisk belysning och ljuskontroller i kombination med aktiviteter anställa och att föra dessa tekniker till marknaden kan bidra avsevärt till att minska världen över förbrukning av el och C02-utsläpp. Denna verksamhet kommer därför att vara i linje med flera olika statliga energieffektivitet och hållbarhetsmål.

Det fans även gaslycktor i staden.
Få men väldigt fina, och inte så jätte effektiva. 

Mötet hölls på Fukuoka s Universitet för hälsa och medicin. Under mötet avhandlades en rad ämnen under de olika delprojektens arbetsmöten. Det var den om dagsljusfaktorns roll i planeringsprocessen. Hur den ska behandlas till hur stor dess roll är och vilka problem vi dras med när vi klamrar oss fast vid den jämnmulna himlen som referens och tar en beräkningspunkt i hela rummet. Mer konkreta ämnen var vilket gränssnitt på den web platts som ska byggas under projektet ska ha.
Det fans också utrymme för presentationer från Japanska representanter som visade konkreta projekt i landet. Även en mini utställning med tekniska lösningar och armaturer fans för uppvisning under mötesdagarna.

Intressant att se i Japan är det som vi i norden nog skulle kalla bristen på stadsplanering. Detta gäller såväl byggnader som utomhusbelysning. Staden Fucuota med dryga miljonen invånare hade bokstavligen 100 talet olika utomhusarmaturer på sina gator. När en gata byggs eller åtgärdas bestäms där och då vad man använder för armatur på just den biten. Ibland blir det större stråk, som en huvudled eller motorväg, som åtgärdas och självfallet hålls den då ihop i sin helhet. Mycket av stadens centrum illumineras av skyltar, stora vräkiga LED skyltar till små bakbelysta lysrörs boxar. Ett virrvarr av ljus och färg. Vi ser trenden även här i vårt eget land även om det inte gått så långt än. Men kanske vi ska sluta installera gatubelysning på vissa platser och inrikta oss på att använda det kommersiella ljuset även för vägledning? Förhoppningsvis är vi inte på väg riktigt så långt.

Gruppen hade också möjlighet att åka på studiebesök för att studera den japanska kontorsbelysningen. Den kan kortfattat beskrivas som 750lx medel med en jämnhet av 0,7. Och så klart är det LED som är den förhärskande tekniken så snart man gör något nytt eller bygger om. Däremot finns mycket gammal belysning kvar, till och med de äldre T12 förekommer på sina platser.  Men någon större variation är det inte på lösningarna. Infällt i linjer eller infällt i kvadrater. Det är sammanfattningen av 90% av de Japanska kontoren. Jämt och mycket. Däremot har en trend att börja sänka nivån kunna skönjas. Efter Fukushima står fortfarande många kärnreaktorer stilla. Detta har lett till omfattande översyn på el-besparing. Så många arbetsplatser sänker nu standarden till 500lx i stället. 

Överlag var det spännande att se. Tekniskt är de på ett plan mycket långt fram. På ett annat känns de för oss långt efter. Samtidigt ska allt sättas i sitt sociala och samhälleliga sammanhang. Deras syn på våran planering, på vårat sätt att se ljus och våra byggprocesser vore mycket spännande att få fördjupa sig mer i. Det får bli nästa resa. 

Dagsljushanteringen i ett litet tempel var ljuvligt att studera.