Den biologiska klockan « Aktuellt om Vetenskap och Hälsa

Ljus är så viktigt, så vackert, så bra. Ytterligare en gång visar den sin betydelse för oss biologiska varelser. Visserligen påverkas även icke levande matreal av ljuset också. Exempelvis bleks färger av ljus och tyger bryts ned med långvarig exponering av ljus. Detta är dock inte det som intresserar mig lika mycket som hur vi människor reagerar på ljuset. Här följer en kort och enkel förklaring till ljusets inverkan på vår sömn och vakenhet.
Den biologiska klockan « Aktuellt om Vetenskap och Hälsa

Hur illustreras detta inlägg?
Det blev med färgade skuggor.

MÅL / MEDEL

Här hade jag tänkt skriva om provbelysning. Visa lite bilder från en lyckad sådan och redovisa vad som komma ska. Men det får ni vänta på. I stället kan jag ge några råd. När ni ska fotta i mörker hjälper inte hur bra kamera och stativ ni har om ni inte laddat batterierna. Och har ni turen att någon har med sig en annan bra kamera med batterier så är det jättebra om den inte glömt minnes kortet hemma.
Så i stället medans jag inväntar nästa tillfälle att visa bilder och berätta om provbelysningar så blir det lite kort om mål och medel.

Så bloggen får i stället bli några snabba tips att ha med sig när det är ut och skapa med ljuset i mörkeret.

Hur gör man för att skapa närhet och identiteti stadsrummet?
Tydliggör rummets funktion, material samt färger.
Identitetsskapande belysning.

Rummets funktion som genomgångs stråk är väl definierat. Likaså är matreal och platsens identitet tydlig. Däremot ger de höga höjderna en känsla av icke mänsklig skala.  En övergiven eller utsatt känsla kan lätt uppkomma här.

Hur gör man för att öka orienterbarheten ochöverskådligheten?
Belysa fonder, landmärken och använd vertikala ytor.
Kontinuerliga ljuspunkter som anger riktningar.
Undvik solitärer, enstaka punkter mitt i mörkret.

Parken har tydliga siktlinjer men skulle vinna mycket på att ha sin
omgivning något upp lättat med ljus för att skapa större trygghetskänsla. 

Hur gör man för att tydliggör ansvarsförhållanden, privat och offentligt rum?
Använd armaturer som i formspråk skiljer på privat och offentligt.
Betona gränser mellan de olika rummen.

Ett bostadsområde i Huskvarna som skiljer sig från den omkringliggande bilvägen med sin klockformade armatur.
En markering att genomfarten upphör och en lugnare villagata tar sin början.

Hur gör man för att minska risken för skadegörelse 
Se över placeringar och höjder som kan inbjuda till vandalism.
Välj vandalsäkra armaturer. (Men inte sådana som signalerar "Testa mig")
Ha regelbundet underhåll och reparation.

En gångtunnels armatur. Betong, galler, skydd och signaler om att här ska minsann ingen lyckas vandalisera.
Flera forskningar och försök visar på att det går att vända trender att förstöra sin omgivning genom att försköna den. Genom att laga så snart det går sönder, sanera klotter direkt och samtidigt satsa på utformningen av rummet skapas en positiv anda som sprider sig. 

Hålls ljusriktningar och ljusnivå under kontroll kan utsikter
bevaras samtidigt som det ändå är en trivsam miljö.
Här Piren i Jönköping

Att beskåda stjärnhimlen är numera ingen självklarhet i en stadsmiljö. Ljusföroreningar är en oönskad konsekvens av utomhusbelysning och kan vara till exempel himmelströljus, missriktat ljus och synnedsättande
ljus eller obehagsbländning. Det finns både ekonomiska, gestaltningsmässiga och miljömässiga fördelar med att minimera dessa ljusföroreningar. För att minska himmelströljus måste ibland belysningsnivån sänkas och ljuset riktas dit det behövs. Det ljus som inte faller på någon yta är slösat ljus. Sen finns det ju ytor som rör sig, gångare, cyklister m.m. Då kan det behöva planeras ljus som finns där när ytan passerar.
Gatans ljus ska inkräkta så lite som möjligt på bostadsfönster, främst sovrum. Detta  åstadkommer man genom god planering och höga teknikkrav på armaturer, reflektor.
I områden där exempelvis fladdermöss och nattfåglar kan störas, bör behovet av belysningsanläggningar noga övervägas och utredas. Även belysning som slår ned i vatten kan påverka fiskar under lekperioder. I samma resonemang blir styrning och ljusreglering åtgärder att använda för att minska anläggningens biologiska inverkan.
 Mer om belysnings påverkan på djur finner du här.

Men allt detta är ju självklarheter. Eller det borde vara. För på så många platser sitter det lampor som är till ingen nytta, lyser på ingenting eller på något som inte behöver bli belyst. På kontor går folk hem utan att släcka. Byggnader planeras utan styrsystem för belysning och mils vid med vägarmaturer står och brinner natten igenom utan att någon är där. Så ta ditt ansvar och gör något. Släck en onödig lampa, irritera en kollega genom att stänga av belysningen när denne glömt det eller inte brytt sig. Tjata på alla att styrsystem är det nya svarta, både inne och ute.

Dessutom är ljus en demokratisk fråga. Är det rätt att minoriteten slösar energin? Får vi behandla vår nutid på detta sätt för framtiden att städa upp? Slänga ut ljus i rymden till föga nytta.  Det ljus som far ut i rymden är slösat ljus. Det faller inte på någon yta och därmed kan vi heller inte använda det till vårt seende. 

Så har Mjölkafållan i Huskvarna fått sig en belysningslyftning. Det handlar om ett byta till enhetlighet och enkelhet. Alla stolpplaceringar har behållits men armatur har bytts på samtliga. Det som förut var en blandning av kvicksilver 80W och någon natriumlampa 70W. Blickriktningar har blivit tydligare, parken upplevs ljusare och hänger mer ihop gestatlningsmässigt. Dock är energibesparingen i just detta projekt väldigt liten. Nya ljuskällan är en 70W metallhalogen.  

En före bild. 

En efterbild.
Slutartid och bländare är inställt lika i de båda bilderna 

Återigen en före bild

Här är parken sedd mot öster efter nyinstallation med Huskvarnaberget i fonden.
Lägg märke till att det går att beskåda stjärnor på himmelen trots att bilden är tagen i centrala Huskvarna. 

Valet av armatur blev Colon, mycket för att den redan används på flera ställen i Huskvarna.
Men den är även en bra parkarmatur som vi har goda erfarenheter av. 

Ljusinflation

I belysningsplanering är det, liksom i stadsbyggnadsplanering, viktigt att ta hänsyn till samband i staden och se till helheten. En byggnad som belyses för starkt kan få närliggande byggnader och övriga närområdet att upplevas som mörkare än tidigare. Om då ljusnivån i hela området höjs, för att väga upp det starkare ljuset, uppstår ljusinflation. Att höja ljusnivån kan också ge sämre synbarhet om kontrasterna blir för stora. Det mörka framstår då som ännu mörkare och det ljusa kan få en bländande effekt. Lösningen är att sänka ljusnivån så det mörka lättar och framstår som mindre kompakt och ogenomträngligt. Vid varje ny ljussättning ska hänsyn tas till omkringliggande belysning samt planerad ljussättning för att väga ljusnivåerna i hela området mot varandra.

En varierande ljusmiljö som är omsorgsfullt utformad bidrar till skönhet.
Olika höjder, nivåer och riktningar kan blandas för att skapa en livfull och vacker miljö. Detta låter sig göras även om man sparar in på den installerade total effekten.

För mycket ljus trots lite!
På en annars, lite mörkare, visuellt fungerande gata slår helt plötsligt allt seende ut av en skylt på en busshållplats. Den allt för vanligaa åtgärden är tyvärr att höja ljuset på övriga gatan för att jämna ut kontrasterna. Det enkla svaret är att inte använda standardbelysningen i skylten utan ta ner effekten betydligt och plötsligt fungerar allt igen.