Min far

Min far är plåtslagare emeritus som han själv tycker är kul att kalla sig. Utöver att han varit den bästa far man kan tänka sig och nu är en ypperligt älskad farfar också så är han en hantverkare som verkligen kan sin sak. När jag bad om att han kunde göra en liten gatlykta åt mig till att belysa en staty som står i ett fönster hemma, blev resultatet överväldigande bra. Må vara att stolpen inte är gjuten men det fungerar för mig ypperligt bra ändå. Bestyckningen är en liten 2W LED och eldragningen går så klart i stolpen. I lyckta har jag också satt ett opaliceringsfilter jag klippt till för att diffusera ljuset något och inte få den eländiga LED pricken mitt i lyktan. På med lite grå lack och vips så var den klar. Nu vore det roligt att göra fler små lyckthus och sen i stället gjuta en liten stolpe. Ska undersöka vad det skulle kosta att sandgjuta en dylik modell. Kanske något för rabatten där ute eller rent av gången runt huset?

Möjligen ta denna stolpe i skala 1:15 med ett liknande lykthus på toppen?

WSP belyser belysningsfrågan i IEA Task 50

Skyltar belyser stora delar av stadens ljus. Åtminstone i centrum.
Varför envisas med att ens sätta upp gatubelysning i en sådan miljö?

Charmigt bländande med alla matvagnar vid flodens strand

Mellan den 28sep och 1 okt höll IEA Task 50 sitt tredje arbetsmöte i Fukuoka, Japan. Målet med projektet, i korthet syftar, till att förbättra belysningen inom renoveringsprocessen i byggnader, lyfta energibesparingspotentialen och samtidigt förbättra ljuskvaliteten.

En av flera state of the art kontorsbyggnader. Luxmata i perfektion. 

Belysning står för ca 19%, det vill säga 2900 TWh av den globala elenergiförbrukning. Prognoserna från IEA visar att om regeringar enbart förlita sig till nuvarande politik kommer den globala elanvändningen för belysning växa till cirka 4250 TWh år 2030, en ökning med mer än 40%. På grund av att världens växande befolkning och den ökande efterfrågan på energi i tillväxtekonomier kommer ökningen att ske trots ständiga förbättringar av energieffektiviteten av belysningssystem. En nyligen genomförd studie visade att investeringar i energi - effektiv belysning är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska CO2-utsläppen.

Forskning och utveckling inom området för energieffektiva belysningstekniker omfattar dagsljus, elektrisk belysning och ljuskontroller i kombination med aktiviteter anställa och att föra dessa tekniker till marknaden kan bidra avsevärt till att minska världen över förbrukning av el och C02-utsläpp. Denna verksamhet kommer därför att vara i linje med flera olika statliga energieffektivitet och hållbarhetsmål.

Det fans även gaslycktor i staden.
Få men väldigt fina, och inte så jätte effektiva. 

Mötet hölls på Fukuoka s Universitet för hälsa och medicin. Under mötet avhandlades en rad ämnen under de olika delprojektens arbetsmöten. Det var den om dagsljusfaktorns roll i planeringsprocessen. Hur den ska behandlas till hur stor dess roll är och vilka problem vi dras med när vi klamrar oss fast vid den jämnmulna himlen som referens och tar en beräkningspunkt i hela rummet. Mer konkreta ämnen var vilket gränssnitt på den web platts som ska byggas under projektet ska ha.
Det fans också utrymme för presentationer från Japanska representanter som visade konkreta projekt i landet. Även en mini utställning med tekniska lösningar och armaturer fans för uppvisning under mötesdagarna.

Intressant att se i Japan är det som vi i norden nog skulle kalla bristen på stadsplanering. Detta gäller såväl byggnader som utomhusbelysning. Staden Fucuota med dryga miljonen invånare hade bokstavligen 100 talet olika utomhusarmaturer på sina gator. När en gata byggs eller åtgärdas bestäms där och då vad man använder för armatur på just den biten. Ibland blir det större stråk, som en huvudled eller motorväg, som åtgärdas och självfallet hålls den då ihop i sin helhet. Mycket av stadens centrum illumineras av skyltar, stora vräkiga LED skyltar till små bakbelysta lysrörs boxar. Ett virrvarr av ljus och färg. Vi ser trenden även här i vårt eget land även om det inte gått så långt än. Men kanske vi ska sluta installera gatubelysning på vissa platser och inrikta oss på att använda det kommersiella ljuset även för vägledning? Förhoppningsvis är vi inte på väg riktigt så långt.

Gruppen hade också möjlighet att åka på studiebesök för att studera den japanska kontorsbelysningen. Den kan kortfattat beskrivas som 750lx medel med en jämnhet av 0,7. Och så klart är det LED som är den förhärskande tekniken så snart man gör något nytt eller bygger om. Däremot finns mycket gammal belysning kvar, till och med de äldre T12 förekommer på sina platser.  Men någon större variation är det inte på lösningarna. Infällt i linjer eller infällt i kvadrater. Det är sammanfattningen av 90% av de Japanska kontoren. Jämt och mycket. Däremot har en trend att börja sänka nivån kunna skönjas. Efter Fukushima står fortfarande många kärnreaktorer stilla. Detta har lett till omfattande översyn på el-besparing. Så många arbetsplatser sänker nu standarden till 500lx i stället. 

Överlag var det spännande att se. Tekniskt är de på ett plan mycket långt fram. På ett annat känns de för oss långt efter. Samtidigt ska allt sättas i sitt sociala och samhälleliga sammanhang. Deras syn på våran planering, på vårat sätt att se ljus och våra byggprocesser vore mycket spännande att få fördjupa sig mer i. Det får bli nästa resa. 

Dagsljushanteringen i ett litet tempel var ljuvligt att studera.

Dålig belysning hotar demokratin

Rubriker är roliga. Dock, i sin överdrift så vilar det en viss sanning i det hela.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=5802743

Dålig belysning i städer skapar ett demokrati- och jämställdhetsproblem. Det menar Johan Röklander som arbetar som ljuskonsult i Jönköping.

– Kvinnor rör sig annorlunda i stan utifrån sin rädsla i större utsträckning än män gör, och då har vi ett demokratiproblem helt plötsligt, säger han.

Vi står i en väldigt mörkt Liljeholmspark i Jönköping. Och ska man tro ljuskonsulten Johan Röklander som arbetar för att skapa trygga utemiljöer så är det fler kvinnor som tar omvägen runt parken istället för att trotsa mörkret.

Det är eftersom kvinnor påverkas mer psykologiskt av olika sorters miljöer. Om vi tar Liljeholmsparken som exempel.

– Just nu när vi går mot husen så ser vi ljusa fasader med fönster och så vidare. jag tror att vi kommer att känna det som mycket mer trygghetsskapande än om vi vänder oss om och tittar mot ett mörker där det dessutom ligger en kyrkogård. Att gå mot ett mörker bjuder emot oss alla, det är inte naturligt.


Man skulle exempelvis kunna placera lyktstolpar en bit utanför själva gångvägen så att man ser vad som finns runtomkring, snarare än just vägen man går på. Att lysa på träd och andra föremål är ett annat knep, eftersom ljuset sprids mer när det träffar något. Joakim Hayland rastar sin hund i den mörka parken, men han har ficklampan med sig i högsta hugg.

– Man går väl hela tiden och kollar över axeln. Och nu sprang ju du ifatt mig och jag undrade "Jaha, vad händer nu då?". Mörkret är respektingivande, säger han.

– Jag tycker att det är väldigt viktigt att få känna sig trygg. Det är ett fundament för att kunna utvecklas som samhälle och människor tror jag, säger Johan Röklander.

Några bilder från Piren i Jönköping. Ett projekt mellan mig och WSP Jönköping då jag fortfarande var på Jönköpings kommun. Förut var pirens bänk den längsta i världen, men det var några år sen. Frågan är om vi då har värdens längsta bänkbelysning nu? Något för rekordboken månne. 

Projektet i sin helhet blev mycket bra. Stolpar som togs bort eller kapades. Bodar fick belysning, träd och bänkar. Nya fonder för de sittande på Pirens restauranger. Vatten, ljus och natthimmel är så kul att jobba med. 

Fotograf denna gång är Sophie Adolfsson Hult. 

Yrket ljusdesigner eller belysningsplanerare är inte gammalt. Ett tiotal år har det funnits akademiskt utbildning inom ämnet i Sverige. Det är ett yrke som inte många vet om finns eller riktigt förstått varför det behövs. Så vad gör en ljusdesigner?

 

---

Man kan säga att det är en av alla länkar som behövs i byggandets stora utmaning. En länk mellan arkitekt, elkonstruktör, armaturtillverkare och installatör och inredare. Det är vår uppgift att se till att underhållsfaktorer blir bra, livslängder och hållbara anläggningar fungerar som de ska. Vi ska se till att vi använder ett minimum av energi, får styrsystem att fungera tillsammans och skapar en god helhet. Framförallt att vi gör detta med tanke på att vi mäniskor ska se bra. Kunna uppleva vår omgivning på ett attraktivt sätt eller utföra våra uppgifter med god visuell komfort. Vi är de hårda och mjuka värdena samtidigt. Vi är teknik och upplevelse.

Vi tar fram ritningar för placeringar. Gör ljusberäkningar för att säkerställa mängden ljus och energiåtgång. Vi gör kostnadskalkyler och visualiseringar. Vi tar fram belysningsprogram, rekommendationer, upphandlingsunderlag, armaturlistor. Vi genomför provbelysnignar. Vi bedriver utbildning och hjälper forskare. Vi kommer med rekommendationer och ibland rena designförslag till tillverkare. Framförallt bryr vi oss om hur människan ser och hur den mår i de rum som den vistas i.

Belysning handlar inte bara om att välja den effektivaste ljuskällan eller den armatur med högst verkningsgrad. Tror man det så är man illa ute om man ska göra en bra och energisnål anläggning. Det handlar alltid om rätt ljus, på rätt plats i rätt tid.

Rätt ljus

Det är när ljuset uppfyller de visuella krav man har för den uppgift som ska stödja synen. Ett ljus behövs om du ska granska trycksaker och ett annat ljus om du ska köra bil i stadsmiljö och ytterligare ett ljus när du har en restaurangmiljö. Dessutom ska rätt ljus ta hänsyn till eventuella synnedsättningar, ålderssynnedsättning eller återge färger efter olika behov.

Ska ljuset vara kallt, varmt, vitt, blått, lila? Ska ljuset riktas uppåt, åt sidan? Vara diffust eller klart? Ska det skapa skarpa eller diffusa skuggor? Ska det vara jämt eller fläckigt? Ska det upplevas dramatiskt, kliniskt rent, lugnande? Ska ljuset påvisa en väg, lyfta fram ett objekt eller ska mörkret dölja något? Ska det vara mycket ljus eller lite ljus? Ska det vara sövande eller uppgiggande?

Rätt plats

Ljuset behöver vara på en yta. Det kan vara en vägbana, en vägg, ett skrivbord, ett korridorsgolv eller tak. Platsen kan vara i stort sätt vad som helst. Men det måste vara en yta. Ingen yta, inget att se och då behövs ingen ljusstrålning där. Men rätt plats kan också vara utanför det som är huvudobjektet. Exempelvis en arbetsyta. Belyser man bara ett skrivbord och allt runt omkring är mörkt kan det upplevas jobbigt då man inte stödjer omgivningssenedet.

 

Genom att belysa väggen på ena sidan sprids ljuset i kulverten i sin helhet. Samtidigt skapas upplevelsen av ett ljusare rum när man utnyttjar de vertikala ytorna.

Rätt tid

Ljuset behöver i teorin bara vara just där någon tittar. Är ingen i rummet behöver inte ljuset lysa. Ett ljus som inte lyser spar alltid mest energi. Sen finns det ofta praktiskt aspekter på att släcka ljuset så fort någon vänder ryggen till. Styrningen i sig kan dra energi. Det kan vara svårt att placera sensorer så de täcker in alla vinklar och vrår, speciellt utomhus. Men se dig om i samhället, massor med vägarmaturer som brinner natten igenom där mycket få bilar kör. Flera kontorsrum som lyser när folk är på lunchrast. Affärer som har samma belysning på dygnet runt. Här finns mycket kvar att göra. Styr ljuset i rätt tid, till rätt tid.

Ljusdesignerns framtid

Jag ser att vi kommer behövas än mer i framtiden. Tekniken blir mer och mer komplicerad. Våra krav på system och processer inom byggandet blir mer komplexa. Dessutom kommer allt mer forskning på ljus, hälsa, upplevelse och energi. Vår uppgift blir allt mer att vara länken som förklarar hur vi kan få ihop dessa parametrar. Vi kan berätta varför det är en dum ide att ha mörka material i ett rum om du vill ha en ljus upplevelse. Varför en hel glasfasad inte nödvändigtvis leder till att du får bättre visuellt av dagsljuset. Vi kan förklara standarder och varför det ofta är mening att gå längre än standard planering, genom att förståelse för människan. Vi kan hjälpa dig optimera energianvändningen i dina rum genom att synkronisera styrning, teknik, material och inredning med dina unika synbehov och upplevelsen av rummet i sig. Vi kan hur människan ser, låt oss hjälpa dig se än bättre. För trots allt, utan ljus, ser vi inget.

 

Form funktion och effektivitet går att få samtidigt. Liljeholmstunneln är ett ypperligt exempel på detta. En gång- och cykel tunnel där den installerade effekten på belysningen är 2*18W.

Tid: 5-6 mars 2014
Plats: Hotell Birger Jarl, Birger Jarlsgatan 61A, Stockholm

Arkitekturbelysning och offentlig ljusdesign i urban miljö har en positiv inverkan på oss människor, bidrar till trygghet i staden och ger liv till moderna stadsmiljöer. Hur använder ni er av ljussättning och belysning i din stad?

Ljus är grundläggande för människans existens. Om vinterhalvåret lever vi under mörker större delen av vår vakna tid och behöver då belysa omgivningen för att kunna vistas och verka utomhus. Men belysning och ljussättning är mer än möjligheten för oss att se. Den ger oss även trygghet, skapar trivsel och kan ge attraktiva stadsrum.

Ny teknik ger oss möjligheten till energibesparingar. Men hur skall man tänka och välja när det kommer till ljussättning av en stad?

På konferensen Urban ljussättning och belysning får du bland annat ta del av hur en ljusplan tagit form, hur belysning kan bidra till att skapa tilltalande urbana miljöer och hur ljuset påverkar oss människor och naturen. Dessutom diskuterar vi vad som inte behöver belysas och ställer frågan kan man överbelysa en stad?

Ladda ner programmet här eller läs mer på hemsidan.

Konferensen organiseras av Teknologisk Institut och mer information ges av:
Projektledare, Emelie Wijk
E-post: emw@teknologiskinstitut.se
Telefon: 765275562