Mer småplock

Två små smakprov av vad som sker just nu. Idaspark har skrivits om här i bloggen tidigare. Nu sitter en hel del uppe. Men några ändringar ska ske nu när vi fått det på plats. Parkarmaturerna är vi mycket nöjda med. Men den trädbelysning som är runt om ska vi pröva att flytta lite hit och dit och upp och ner. När det hela är klart har vi gått från 6 st armaturer till 20 st armaturer i denna park. I effekt har vi gått från 750W till 490W. Så någon derekt ljusinflation kan vi inte prata om. Ta ner effekten, sprid ut ljuset på mer väsentliga ytor och vips, en vacker park som dessutom inte kommer kosta mer i drift och underhåll. Mer almpor att byta, javisst, men enklare med dessa nyare armaturer och dessutom mindre energikostnad... om än inga miljonbelopp i detta fall. 

Några av träden där vi prövar uppsätnignen. Det sticker lite, sitter ltie hökt och lite fel riktning. Så ändrar vi bara de tre småsakerna så har vi allt perfekt. Bara 20W effekt i var träd, bra grejer. 

Svåra kontraster att fotta i denna bark. Blir lite väl stickiga bilder som du, kära läsare, får stå ut med. 

Även en liten anonym smuttpark som har stor genomströmning av folk på kvällar och tidiga morgonstunder har fått sig lite ny funktionsbelysning. Enkla pollare som gör jobbet med lite finnes. Skuggmönstret kanske känns igen? Inte, då får man besöka Rådhusparken och se, där är inspirationen till den ljusbilden men nu i ett mindre och vitare format. Så kan man också jobba om den inspirationssidan sätter in. Roligt är att denne enkla insats har lett till två invånarkontakter som har hört av sig och tackat för omtanken. Beröm och ryggklappar kan jag leva länge på.

Nu kommer fastighetsägaren till hyreshuset i bakgrunden allt få se över sin entrebelysning när de får så fint i parken utanför sig. 

Här syns skugg- och ljusbilden bättre. 

Hålls ljusriktningar och ljusnivå under kontroll kan utsikter
bevaras samtidigt som det ändå är en trivsam miljö.
Här Piren i Jönköping

Att beskåda stjärnhimlen är numera ingen självklarhet i en stadsmiljö. Ljusföroreningar är en oönskad konsekvens av utomhusbelysning och kan vara till exempel himmelströljus, missriktat ljus och synnedsättande
ljus eller obehagsbländning. Det finns både ekonomiska, gestaltningsmässiga och miljömässiga fördelar med att minimera dessa ljusföroreningar. För att minska himmelströljus måste ibland belysningsnivån sänkas och ljuset riktas dit det behövs. Det ljus som inte faller på någon yta är slösat ljus. Sen finns det ju ytor som rör sig, gångare, cyklister m.m. Då kan det behöva planeras ljus som finns där när ytan passerar.
Gatans ljus ska inkräkta så lite som möjligt på bostadsfönster, främst sovrum. Detta  åstadkommer man genom god planering och höga teknikkrav på armaturer, reflektor.
I områden där exempelvis fladdermöss och nattfåglar kan störas, bör behovet av belysningsanläggningar noga övervägas och utredas. Även belysning som slår ned i vatten kan påverka fiskar under lekperioder. I samma resonemang blir styrning och ljusreglering åtgärder att använda för att minska anläggningens biologiska inverkan.
 Mer om belysnings påverkan på djur finner du här.

Men allt detta är ju självklarheter. Eller det borde vara. För på så många platser sitter det lampor som är till ingen nytta, lyser på ingenting eller på något som inte behöver bli belyst. På kontor går folk hem utan att släcka. Byggnader planeras utan styrsystem för belysning och mils vid med vägarmaturer står och brinner natten igenom utan att någon är där. Så ta ditt ansvar och gör något. Släck en onödig lampa, irritera en kollega genom att stänga av belysningen när denne glömt det eller inte brytt sig. Tjata på alla att styrsystem är det nya svarta, både inne och ute.

Dessutom är ljus en demokratisk fråga. Är det rätt att minoriteten slösar energin? Får vi behandla vår nutid på detta sätt för framtiden att städa upp? Slänga ut ljus i rymden till föga nytta.  Det ljus som far ut i rymden är slösat ljus. Det faller inte på någon yta och därmed kan vi heller inte använda det till vårt seende. 

Ljusinflation

I belysningsplanering är det, liksom i stadsbyggnadsplanering, viktigt att ta hänsyn till samband i staden och se till helheten. En byggnad som belyses för starkt kan få närliggande byggnader och övriga närområdet att upplevas som mörkare än tidigare. Om då ljusnivån i hela området höjs, för att väga upp det starkare ljuset, uppstår ljusinflation. Att höja ljusnivån kan också ge sämre synbarhet om kontrasterna blir för stora. Det mörka framstår då som ännu mörkare och det ljusa kan få en bländande effekt. Lösningen är att sänka ljusnivån så det mörka lättar och framstår som mindre kompakt och ogenomträngligt. Vid varje ny ljussättning ska hänsyn tas till omkringliggande belysning samt planerad ljussättning för att väga ljusnivåerna i hela området mot varandra.

En varierande ljusmiljö som är omsorgsfullt utformad bidrar till skönhet.
Olika höjder, nivåer och riktningar kan blandas för att skapa en livfull och vacker miljö. Detta låter sig göras även om man sparar in på den installerade total effekten.

För mycket ljus trots lite!
På en annars, lite mörkare, visuellt fungerande gata slår helt plötsligt allt seende ut av en skylt på en busshållplats. Den allt för vanligaa åtgärden är tyvärr att höja ljuset på övriga gatan för att jämna ut kontrasterna. Det enkla svaret är att inte använda standardbelysningen i skylten utan ta ner effekten betydligt och plötsligt fungerar allt igen.