Närvaro


Så har vi äntligen fått vår närvarostyrda gc-väg på plats. Har också fått lära mig att alla kanske inte är hemma på förkortningar. Gc-väg är alltså en gång- och cyckelväg. Denna finns nu belägen i Liljeholmsparken. Systemet vi sak testa är baserat på en liten "kamera" i varje stolpe som ska kunna känna skillnad på en kanin eller människa. Självfallet är det en LED armatur ni ser i toppen på stolparna. Valet blev att behålla befintlig stolplacering. Dock var skicket på bärverken så dåligt att vi fick byta ut även dem. Tidigare satt en koffert med 80W Hg.
Tanken är att här pröva de psykologiska faktorerna vad gäller upplevelsen av att ha en närvarostyrd belysning utomhus. Kommer människor känna välbehag eller ej av att en belysning dimmras upp när man närmar sig? Hur långt efter behöver vi släcka ned den för att folk inte ska uppleva att de jagas av mörker? Vi hoppas att kunna testa lite olika scenarion under det kommande året. Ska även titta på den rena energiåtgången. Förhoppningen är att vi ska under hösten kunna koppla på en logger och klocka upp och nedgångar samt hur stor energiårgång vi har under olika delar av dygnet. Tanken är ju att denna närvarostyrning ska ge en del frånvaro av ljus, därigenom än mer frånvaro av miljöpåverkan och mer närvaro av tankar på hur vi ska använda skattebetalares medel än bättre (Du är med på den tanken?). Så det som nu återstår är en del programmerande så rullar vi igång härligheten.

Jämnhetsjämmer

I två dagar har det pratats belysning på just Belysning 12. Massor av intryck och en del bra att ha saker också. Det är dock en tanke som slår mig om och om igen. Varför pratar vi inte mer med varandra? Mycket skulle lösas om vi diskuterade mer, lyssnade på varandras åsikter och erfarenheter mer. Allt som oftast handlar det om missuppfattningar, revirförsvarande, okunskap, trötthet, ignorans eller att orden betyder olika för olika människor. Tänk att du bygger en väg och får iden att du ska ha en gatubelysning som ska ha ett styrsystem för den intelligenta vägen. Tänk nu att det är en gunga!

Mer prov



Så har det testats lite till. Kan vi skapa en stjärnhimmel under Vindbron som gnistrar i vattnet var frågan.

Svaret är ja, men inte så som vi prövade från början. Testet var lika enkelt som en kanot är vinglig. 
Material,:ett ljusnät, 20 meter kabel, tejp, buntband, en kanot och två entusiastiska ljusdesigners. 

Efter att vinglat omkring under en bro utan fäst punkter ett tag, fick vi upp nätet hjälpligt. Funderade över el-säkerhet lite kort och körde igång det hela. Resultatet var lysande men inte bra. Vist gnistrar det och lyser i vattnet. Vist kommer det synas på håll och flera vinklar. Vist hänger nätet som en trasig trål. Men det ska ju vara gnistrande punkter, inte en ljusmatta. Så nu flytta isär ljuspunkterna, eventuellt blanda lite ljusfärger, hitta på ett bra upphägningssytem, få ut dem över hela brons undersida och EUREKA vi är i hamn. (Eller rättare sagt vi är i kanalen)

Förhoppningen är att ni i höst eller vinter ska kunna njuta av den uppdaterade belysningen längs hamnkanalen. Låt oss i dessa tider kalla det, Belysning Hamnkanalen 2.0

Någon frågade om fiskars väl och ve? Självfallet har jag tittat på detta. Hamnkanalen är ingen lekplats för någon fiskart eller annan känslig vattenlevande art. Och den begränsade ljusförorening som vi nu bidrar med är försumbar i jämförelse med vad som redan stråla ner från gator och gång vägar runt kanalen. Men vill man veta mer om djurs påverkan av artificiellt ljus kan man finna det här!



Gyttrigt och inte så roligt, nej gör om och gör rätt!