Är vårkänslor ljusstyrda?

'
Snart kommer de stora vårkänslorna. Ljuset spirar, bäckar porlar och alla blickar, likt blommor, upp mot solens värmande strålar. Solen väcker upp vide och fjärilar. Den smälter isen och tinar det mest frusna av marker. Ljuset fungerar också som naturens eget lyckopiller och med ljusets återkomst vaknar signalsubstanserna till liv. Framför allt serotonin, dopamin och oxytocin men även D-vitamin.  Kanske ligger detta bakom det vi brukar kalla för vårkänslor?
Det är med stavar och tappar i våra ögon som vi läser av vår omgivning med. Vi använder våra ögon för att avläsa hotande faror, för att orientera oss, för att skapa en uppfattning av rummet runt oss.  Dagsljus ger oss en känsla av mer kontroll över tillvaron. Till skillnad mot mörkret som ofta döljer, är ett hot, är det fördolda. Därför är det ofta lättare mentalt att röra sig från mörker mot ljus än från ljus ut i mörker. Det gäller så väl i en park som under årstiders växlingar.
Men den finns en tredje receptorn som inte är för vår syn, den är till för att styra våra signalsubstanser och hormoner utifrån ljusets signaler till oss. Förenklat kan sägas att dess funktion är att styra vår vakenhet och sömn. När ögats näthinna träffas av dagsljus skickas en signal till hjärnans tallkottkörtel om att stänga av produktionen av sömnhormonet melatonin. Istället ökar halten av stresshormonet kortisol och kroppen varvar upp. Hjärtfrekvensen går upp och hormoner aktiveras. Det kan beskrivas som att kallt ljus, den gryende dagens ljus, i stigande ljusnivå gör oss pigga. Varmt ljus i låga nivåer söver oss. Den nedåtgående solen eller stearinljusets låga. Under vår och sommar bildas alltså mindre sömnhormon och vi känner oss piggare. Ljuset hjälper också kroppen att reglera en rad signalsubstanser som påverkar våra känslor. Serotonin, noradrenalin och dopamin är bara några exempel. Serotoninet påverkar bland annat vår sinnesstämning positivt.
Thorbjörn Laike, psykolog och docent i miljöpsykologi vid Lunds universitet, har i en studie visat att serotoninet stiger i takt med att dagsljuset ökar. Serotoninhöjningen verkar också minska aptiten något. Den mörka årstidens sug efter kolhydrater är som en självmedicinering. Kolhydrater höjer halten av serotonin. Signalsubstansen dopamin, som behövs för att hjärnans belöningssystem ska fungera, ökar när ljuset återvänder liksom noradrenalin, som gör oss vaksamma och alerta. Ljus bidrar till en positiv cocktail av hormoner i kroppen. Det vi kallar vårkänslor.
Reaktionen är inte omedelbar. Redan i februari är den ökande dagslängden märkbar, halterna av melatonin och kortisol förändras. Men effekten på humöret tar tid. Först i april och maj är skillnaden i kortisol och melatonin halter så stor att börjar märkas mer konkret. Då börja vi känna oss mer vakna, glada och sociala. Dopaminet är involverat i frisättningen av oxytocin. Ett ämne som stärker känslan av samhörighet och tillit mellan älskande. Djurförsök på Emeryuniversitetet i Atlanta, USA, visar att genom att blockera dopamin och oxytocin hos råttdjur, som i vanliga fall är monogama, ledde till att råttdjuren plötsligt blir promiskuösa casanovor som vägrade bilda par.
D-vitaminproduktionen går upp rejält under vår och sommar, säger Johan Malm, läkare och forskare vid Lunds universitet. Solen är i särklass som D-vitaminkälla. Utöver den får vi i oss en del via fet fisk som vild lax, strömming och D-vitaminberikad mjölk. Men för att få i sig dagsbehovet via mjölken skulle vi behöva dricka 3 liter om dagen. Det räcker med 15-20 minuter i solen om man är lättklädd för att uppnå samma nivå. D-vitamin är för övrigt ett hett ämne nu. Rejält på modet enligt Mikael Rehnberg, humanbiolog vid LTU Affärsutveckling. Det som gör vitaminet så speciellt är att det även fungerar som ett hormon. Det samverkar med andra hormoner i en komplicerad process. Det motverkar viss cancer, det motverkar demens. Det ökar vår lust att röra på oss. Det i sin tur gör att vi socialiserar mer.
Lukt är ytterligare ett sinne som påverkar oss mycket när det handlar om attraktion. Luktsinnet är mycket starkt kopplat till minnescentrat. Doften av nymalet kaffe, en kall vårbäck eller våt asfalt kan snabbt väcka starka minnen. Helena Backlund Wasling, hjärnforskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, menar att dofterna kan spela en avgörande roll som en förklaring till det vi kallar vårkänslor eftersom doft- och känslocentret ligger nära varandra i hjärnan. När vårens spirande strålar får oss att ta av oss lager av lager av kläder ges också mer utrymme för våra kroppars dofter. Vi kommer närmare varandra, våra feromoner utväxlas och vi socialiserar mer. En del forskning visar just på feromonernas stora betydelse för val av sexuell partner.
Ljuset gör också att testosteronhalten stiger hos mannen under våren och är som högst efter midsommar och ljuset ökar kvinnans ägglossning. De flesta barn blir till efter midsommar. Det vill säga, det föds mest barn i april. Det är nära att tänka detta också har en historiskt praktisk nytta. Att få barn på våren var mest praktiskt eftersom man då har en hel sommar med mognande frukter, grönsaker och annan mat att se fram emot.
Så kan vi härigenom tänka oss att vi kan simulera kärlekens hörnstenar med vår artificiella belysning? Att få människor som arbetar i kontor, skolsalar, fabriker och sjukhus att få vårkänslor i november? Genom dynamiskt styrd belysning bosta våra hormoner. Koppla värmesystemet till belysningen och frigöra rätt lukter, skapa rätt atmosfär för att maximera människors lycka i vår mörka del av världen? Jag tror vi ska vara försiktiga i detta. Lekandet med våra känslor, våra hormoner och våra mest primitiva och basala behov har historiskt sätt visat sig stöta på oväntade problem. Att rubba det vi brukar kalla den naturliga balansen. Men vist lockar det att börja experimentera med dynamiskt ljus över årstiderna i större utsträckning än vi gör i dag. Artificiella dagar och årstider i våra arbetsmiljöer är tekniskt sett enklare än någonsin med den teknik vi nu besitter.
Sammantaget kan sägas att vårens sol väcker vår slumrande tillvaro. Vi vill röra oss mer, vi vill röra varandra mer, vi vill leva aktivare och vi vill älska mer. Men kom ihåg, vi kan inte lagra ljus. Vi behöver det varje dag, så gå ut i dagsljuset. Det är billigt, det är tillgängligt och det är energieffektivt.
Men framförallt, fortsätt älska.


Ljuset från ovan







Jag flög över Norge på kvällen. Nedanför syntes upplysta vägar som långa stråk, skingrandes över landskapet. Vägar som förband städer med byar och hus med varandra. Själv satt jag i ett plan som förband mig med mitt hem och Ålesund.
Ljuset nedanför var som en representant för vår vilja att nå varandra. Vi bygger vägarna för att lättare kunna komma till varandra. Vi belyser dem för att kunna tryggt ta oss fram även i nattens mörker. Ljuset visar vägen till varandra. Vi bygger osynliga när av kommunikation via telefoner och internet. Vi skapar kommunikation med anra människor på alla plan vi kan. På marken, i luften, vatten och mer därtill.
Var jag än flög såg jag de små bollarna av ljus där nere. Byar som lös upp sina små gator och så vägarna som stärkte sig ut till nästa by. Det var rörande att se hur vi söker varandra. Hur vi kräver varandras närhet och möjlighet till att kommunicera, till att mötas. Vi överbygger naturens allra svåraste hinder för att kunna få tillgång till varandras närhet. I det privata, i jobbet, i alla tider överallt. Strävan att vara tillsammans verkar överbrygga allt.
Varför är det då så svårt att samsas?