Några bilder från Piren i Jönköping. Ett projekt mellan mig och WSP Jönköping då jag fortfarande var på Jönköpings kommun. Förut var pirens bänk den längsta i världen, men det var några år sen. Frågan är om vi då har värdens längsta bänkbelysning nu? Något för rekordboken månne. 
Projektet i sin helhet blev mycket bra. Stolpar som togs bort eller kapades. Bodar fick belysning, träd och bänkar. Nya fonder för de sittande på Pirens restauranger. Vatten, ljus och natthimmel är så kul att jobba med. 
Fotograf denna gång är Sophie Adolfsson Hult. 






Yrket ljusdesigner eller belysningsplanerare är inte gammalt. Ett tiotal år har det funnits akademiskt utbildning inom ämnet i Sverige. Det är ett yrke som inte många vet om finns eller riktigt förstått varför det behövs. Så vad gör en ljusdesigner?
 

Man kan säga att det är en av alla länkar som behövs i byggandets stora utmaning. En länk mellan arkitekt, elkonstruktör, armaturtillverkare och installatör och inredare. Det är vår uppgift att se till att underhållsfaktorer blir bra, livslängder och hållbara anläggningar fungerar som de ska. Vi ska se till att vi använder ett minimum av energi, får styrsystem att fungera tillsammans och skapar en god helhet. Framförallt att vi gör detta med tanke på att vi mäniskor ska se bra. Kunna uppleva vår omgivning på ett attraktivt sätt eller utföra våra uppgifter med god visuell komfort. Vi är de hårda och mjuka värdena samtidigt. Vi är teknik och upplevelse.
Vi tar fram ritningar för placeringar. Gör ljusberäkningar för att säkerställa mängden ljus och energiåtgång. Vi gör kostnadskalkyler och visualiseringar. Vi tar fram belysningsprogram, rekommendationer, upphandlingsunderlag, armaturlistor. Vi genomför provbelysnignar. Vi bedriver utbildning och hjälper forskare. Vi kommer med rekommendationer och ibland rena designförslag till tillverkare. Framförallt bryr vi oss om hur människan ser och hur den mår i de rum som den vistas i.
Belysning handlar inte bara om att välja den effektivaste ljuskällan eller den armatur med högst verkningsgrad. Tror man det så är man illa ute om man ska göra en bra och energisnål anläggning. Det handlar alltid om rätt ljus, på rätt plats i rätt tid.

Rätt ljus

Det är när ljuset uppfyller de visuella krav man har för den uppgift som ska stödja synen. Ett ljus behövs om du ska granska trycksaker och ett annat ljus om du ska köra bil i stadsmiljö och ytterligare ett ljus när du har en restaurangmiljö. Dessutom ska rätt ljus ta hänsyn till eventuella synnedsättningar, ålderssynnedsättning eller återge färger efter olika behov.
Ska ljuset vara kallt, varmt, vitt, blått, lila? Ska ljuset riktas uppåt, åt sidan? Vara diffust eller klart? Ska det skapa skarpa eller diffusa skuggor? Ska det vara jämt eller fläckigt? Ska det upplevas dramatiskt, kliniskt rent, lugnande? Ska ljuset påvisa en väg, lyfta fram ett objekt eller ska mörkret dölja något? Ska det vara mycket ljus eller lite ljus? Ska det vara sövande eller uppgiggande?

Rätt plats

Ljuset behöver vara på en yta. Det kan vara en vägbana, en vägg, ett skrivbord, ett korridorsgolv eller tak. Platsen kan vara i stort sätt vad som helst. Men det måste vara en yta. Ingen yta, inget att se och då behövs ingen ljusstrålning där. Men rätt plats kan också vara utanför det som är huvudobjektet. Exempelvis en arbetsyta. Belyser man bara ett skrivbord och allt runt omkring är mörkt kan det upplevas jobbigt då man inte stödjer omgivningssenedet.
 
Genom att belysa väggen på ena sidan sprids ljuset i kulverten i sin helhet. Samtidigt skapas upplevelsen av ett ljusare rum när man utnyttjar de vertikala ytorna.

Rätt tid

Ljuset behöver i teorin bara vara just där någon tittar. Är ingen i rummet behöver inte ljuset lysa. Ett ljus som inte lyser spar alltid mest energi. Sen finns det ofta praktiskt aspekter på att släcka ljuset så fort någon vänder ryggen till. Styrningen i sig kan dra energi. Det kan vara svårt att placera sensorer så de täcker in alla vinklar och vrår, speciellt utomhus. Men se dig om i samhället, massor med vägarmaturer som brinner natten igenom där mycket få bilar kör. Flera kontorsrum som lyser när folk är på lunchrast. Affärer som har samma belysning på dygnet runt. Här finns mycket kvar att göra. Styr ljuset i rätt tid, till rätt tid.

Ljusdesignerns framtid

Jag ser att vi kommer behövas än mer i framtiden. Tekniken blir mer och mer komplicerad. Våra krav på system och processer inom byggandet blir mer komplexa. Dessutom kommer allt mer forskning på ljus, hälsa, upplevelse och energi. Vår uppgift blir allt mer att vara länken som förklarar hur vi kan få ihop dessa parametrar. Vi kan berätta varför det är en dum ide att ha mörka material i ett rum om du vill ha en ljus upplevelse. Varför en hel glasfasad inte nödvändigtvis leder till att du får bättre visuellt av dagsljuset. Vi kan förklara standarder och varför det ofta är mening att gå längre än standard planering, genom att förståelse för människan. Vi kan hjälpa dig optimera energianvändningen i dina rum genom att synkronisera styrning, teknik, material och inredning med dina unika synbehov och upplevelsen av rummet i sig. Vi kan hur människan ser, låt oss hjälpa dig se än bättre. För trots allt, utan ljus, ser vi inget.
 
Form funktion och effektivitet går att få samtidigt. Liljeholmstunneln är ett ypperligt exempel på detta. En gång- och cykel tunnel där den installerade effekten på belysningen är 2*18W.