Små små kullar

Vår fina lilla lekpark i Hamnparken är helt klar och där finner ni dessa små fina hobhålor. De inte bara roliga att glida på magen nedför utan också en liten glad ljusupplevelse med små RGB växlande led-lampor i taket.Det är vitputsad betong på insidan och en gummimatta utanpå. Den plattare kullen bredvid är inte ihålig och i stället klädd i konstgräs. Enkelt, lekfullt och vackert. Nu ska nog takten på växlingen ändras något. De växlar nämligen  för min smak, lite väl snabbt. Men med denna lilla in-trimning så kommer dessa kullar kunna sprida glädje för vuxna och barn under lång tid framöver.

Närvaro

Så har vi äntligen fått vår närvarostyrda gc-väg på plats. Har också fått lära mig att alla kanske inte är hemma på förkortningar. Gc-väg är alltså en gång- och cyckelväg. Denna finns nu belägen i Liljeholmsparken. Systemet vi sak testa är baserat på en liten "kamera" i varje stolpe som ska kunna känna skillnad på en kanin eller människa. Självfallet är det en LED armatur ni ser i toppen på stolparna. Valet blev att behålla befintlig stolplacering. Dock var skicket på bärverken så dåligt att vi fick byta ut även dem. Tidigare satt en koffert med 80W Hg.
Tanken är att här pröva de psykologiska faktorerna vad gäller upplevelsen av att ha en närvarostyrd belysning utomhus. Kommer människor känna välbehag eller ej av att en belysning dimmras upp när man närmar sig? Hur långt efter behöver vi släcka ned den för att folk inte ska uppleva att de jagas av mörker? Vi hoppas att kunna testa lite olika scenarion under det kommande året. Ska även titta på den rena energiåtgången. Förhoppningen är att vi ska under hösten kunna koppla på en logger och klocka upp och nedgångar samt hur stor energiårgång vi har under olika delar av dygnet. Tanken är ju att denna närvarostyrning ska ge en del frånvaro av ljus, därigenom än mer frånvaro av miljöpåverkan och mer närvaro av tankar på hur vi ska använda skattebetalares medel än bättre (Du är med på den tanken?). Så det som nu återstår är en del programmerande så rullar vi igång härligheten.

Åparken

 Nu har Åparken i Huskvarna blivit klar och invigd. Där finner vi konstverket Kvarnen av Lisa Gerdin. Ett monument i tegel. På kvällen är det även ett levande, ljus andandes tingest. I dess överliggare är det monterat en LED list som sakta dimmas upp och ner.  Ett pulsens slag som får det hela att ha ett eget liv.
Resten av parken har fått ny belysning, nya bryggor och bänkar, nya anslutningar med trappor och gångväg. Helt enkelt, en bättre utformning överlag. Huskvarnas röda har använts på stolpar, papperskorga och bänkar. Det ger på dagen en färgkick att strosa längs Huskvarnaån och skåda detta nygammla stråk.

Denna bild är något överexponerat för att kunna se marken och det omkringliggande bättre.

Ett glödande lugn härskar över statyn när den i natten pulserande signalerar sin närvaro.

En av två bryggor med sittbänkar. Brädorna blev dock lite för tätt satta kan tyckas. På håll gnistrar ljuset till inifrån deras konstruktion. PÅ nära håll syns inte mycket av den effekten. Lite synd, men det lär man sig av för framtiden. Kanten är markerad med en prickad linje markeringsljus för att påvisa vilken sida bryggan man håller sig torr och var man blir blöt. 

Nya uppgångar på båda sidor om Esplanadbron så man kommer till parken eller därifrån lättare. Trappan har egen belysning medan planteringarna på terrasserna fungerar bra i det spillljus vi har från bron och gångvägen runt omkring. 

Parkens norra sida sedd från toppen av trappan ner från Esplanadbron. Inte en bra tagen bild, överexponerad och illa  men det syns ändå iden bakom det hela. Pilträd som belyses med markstrålkastare, stråkets sträckning och den mörka ån som ligger stilla på andra sidan. Träden bildar en bra fond att röra sig mot från både denna sida och om man kommer norrifrån ner mot Åparken.

Esplanadbrons gång- och cyckelväg har fått en förstärkning i form av LED lister i räcket. Här blev det ett initialt problem då vi antingen var tvungna att bygga om hela räcket eller välja att installera i vart annat fack. Det blev till att pröva och simulera. Det visade sig att vartannat inte blev så dumt och dessutom, bara halva installerade effekten mot ursprungstanken. Vinst!

Detta är simuleringen/montage gjord i Photoschop efter att ha monterat en list i ett av facken. Svårare ska det inte vara att testa en ide. Klipp och klistra. Som ni ser i den första bilden har räcket ändrats något från detta gamla. Gallret har bytts mot ett tätare för mer ljusreflektion och påkörningsbalken har tagits bort i samband med det. Ytterligare en vinst för ljusets spridning. 

Undergången har fått en säsongs förändring. Liksom polonerna på Munksjöbron inne i Jönköping ändrar denna undergång färg efter årstid. En tydlig påminnelse just nu om att julen närmar sig.  Dessutom lättare att skapa upplevelsen av en trygg undergång med lägre effekt inne i tunneln än utanför. Gå mot ljuset, det är mottot.

Hålls ljusriktningar och ljusnivå under kontroll kan utsikter
bevaras samtidigt som det ändå är en trivsam miljö.
Här Piren i Jönköping

Att beskåda stjärnhimlen är numera ingen självklarhet i en stadsmiljö. Ljusföroreningar är en oönskad konsekvens av utomhusbelysning och kan vara till exempel himmelströljus, missriktat ljus och synnedsättande
ljus eller obehagsbländning. Det finns både ekonomiska, gestaltningsmässiga och miljömässiga fördelar med att minimera dessa ljusföroreningar. För att minska himmelströljus måste ibland belysningsnivån sänkas och ljuset riktas dit det behövs. Det ljus som inte faller på någon yta är slösat ljus. Sen finns det ju ytor som rör sig, gångare, cyklister m.m. Då kan det behöva planeras ljus som finns där när ytan passerar.
Gatans ljus ska inkräkta så lite som möjligt på bostadsfönster, främst sovrum. Detta  åstadkommer man genom god planering och höga teknikkrav på armaturer, reflektor.
I områden där exempelvis fladdermöss och nattfåglar kan störas, bör behovet av belysningsanläggningar noga övervägas och utredas. Även belysning som slår ned i vatten kan påverka fiskar under lekperioder. I samma resonemang blir styrning och ljusreglering åtgärder att använda för att minska anläggningens biologiska inverkan.
 Mer om belysnings påverkan på djur finner du här.

Men allt detta är ju självklarheter. Eller det borde vara. För på så många platser sitter det lampor som är till ingen nytta, lyser på ingenting eller på något som inte behöver bli belyst. På kontor går folk hem utan att släcka. Byggnader planeras utan styrsystem för belysning och mils vid med vägarmaturer står och brinner natten igenom utan att någon är där. Så ta ditt ansvar och gör något. Släck en onödig lampa, irritera en kollega genom att stänga av belysningen när denne glömt det eller inte brytt sig. Tjata på alla att styrsystem är det nya svarta, både inne och ute.

Dessutom är ljus en demokratisk fråga. Är det rätt att minoriteten slösar energin? Får vi behandla vår nutid på detta sätt för framtiden att städa upp? Slänga ut ljus i rymden till föga nytta.  Det ljus som far ut i rymden är slösat ljus. Det faller inte på någon yta och därmed kan vi heller inte använda det till vårt seende.