Nu är julen över och arbetet tar vid igen. Dags att köra så snöns sprutar... om det nu fans någon. Det första jag tar tag i tillbaka på skrivbordet är att tända en ny gammal lampa, den fina glödlampan får skina på min vägg i brist på annan konst.
Nu går vi mot ljusare tider och solen kommer åter värma våran lekamen. Då kommer även mer hormoner utsöndras, livslustar tillbaka och energinivåer ställas på sin spets. Att ljuset är viktigt har vi alltid vetat. Solen har hyllats i stort sätt i alla religioner. Ljuset används som symbol för hopp, liv, energi och ungdomens spirande låga. Men vi behöver även mörkret. Det är i mörkret vi får villa, det är där vi ska finna sömnen. Det hjälper oss producera melatonin. det är lite omtvistat om det är vårt sömnhormon men det finns som en del i processen runt sömnen. Det är dock klart att det påverkar vår aptit och vårat sexliv. Det är i spelet mellan ljus och mörker vi finner vårat liv. I pendlingen mellan olika tillstånd, fram och åter. Likt ying & yang behöver varandra så behöver vi ljuset, likaså avsaknaden av detsamma.
I grunden är det en och samma sak. Det är mer eller mindre ljus. Mörkret i sig är intet. Bara väldigt lite eller obefintligt med ljus. Som tystnaden bara är avsaknad av ljud. Mörker skulle kunna påstås vara minsta formen av ljusnivå vi kan uppnå. "Denna lampa kan du dimma från fullt ner till mörker!"
Omfamna nu mörkret så länge det varar. Snart nog kommer solens och ljusets tid. men nu är det vilan, mörkret och lugnets tid som råder, låt det göra så. Hetsen behövs inte alls. (Vasa, jobba nu? jaja bossen jag är helt över projekten, lugn och fin! Vadå inte vila? Det är ju mörkrets tid sa jag ju, tända lampor på arbetsplatsen, jaha, men energibesparingen då? Ja jag kommer, ska bara trycka på publicera)
God Jul och ändå godare julbord
Gobon lyser klar på väggen, endast belysningplaneraren är vaken! |
Det har varit ett mycket spännande år och ett än mer spännande ska till mig komma. Eller rättare sagt ska jag skapa ett än mer spännande år med många projekt, massor av lärdomar, otroliga högar av information och nya ystra kontakter att förkovra sin ljusnande själ med. Vill passa på att tacka alla leverantörer, konsulter, medarbetare och motarbetare. Tillsammans blir det bättre och bättre. Men framför allt vill jag tacka min chef, bossen, utan henne hade ni inte fått se detta mirakel av ljus i vår stad. Framför allt inte den fortsättning som komma ska, hurra hurra hurra vad hon är bra.
Själv ska jag snart ta någon dag ledig och hoppas på nyår ännu en gång få krossa svanskotan med pulkans hjälp. Snö och kyla, njutning och gastronomiska fröjder önskar jag er alla!
![]() |
Så ska pulka åkas! |
Munksjöpromenaden
Så lyser strandpromenaden runt Munksjön mer och mer. Det är fortfarande en del kvar men några exempel kan ändå beskådas här nedan. Det är på väg att bli en fin promenad som innehåller allt från sköna områden, platser att vila på, träna på, grilla vid eller bara uppleva från.
Något stickande från GC-vägens armatur. men i övrigt en plats som kommer bli mycket fin när våren har fått spira en gång. Grillplats till vänster, djursjukhus till höger och gång till gym rakt fram. |
Tallarna som syntes på bild 3 uppifrån. nu från andra hållet. Alltså om man går från gymmet mot grillplatsen. |
Åparken
Nu har Åparken i Huskvarna blivit klar och invigd. Där finner vi konstverket Kvarnen av Lisa Gerdin. Ett monument i tegel. På kvällen är det även ett levande, ljus andandes tingest. I dess överliggare är det monterat en LED list som sakta dimmas upp och ner. Ett pulsens slag som får det hela att ha ett eget liv.
Resten av parken har fått ny belysning, nya bryggor och bänkar, nya anslutningar med trappor och gångväg. Helt enkelt, en bättre utformning överlag. Huskvarnas röda har använts på stolpar, papperskorga och bänkar. Det ger på dagen en färgkick att strosa längs Huskvarnaån och skåda detta nygammla stråk.
Denna bild är något överexponerat för att kunna se marken och det omkringliggande bättre. |
Ett glödande lugn härskar över statyn när den i natten pulserande signalerar sin närvaro. |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)