LED skyltar och reklam

Den senaste tiden har jag fått möjlighet att arbeta med frågan om reklamskyltar i urban miljö. Det handlar om skärmar, LCD teknik så väl som LED som i staden sprider sin reklam. Rörliga budskap, dag som natt. Och hur påverkar detta staden och trafiksäkerheten? Det finns en del intressant forskning vad gäller trafiksäkerheten. Inte så mycket gjort än men några rätt gedigna arbeten finns att finna. Bland annat verkar det som att rörliga budskap faktiskt sänker hastigheten på trafiken. Men den bidrar också till att ta focus från annat. Sen påverkar dessa skyltar också vår upplevelse av staden. Ljus som slaskar, bländning och förändring av lusbilden i staden. Rätt använt tror jag att detta kan bidra på ett positivt sätt. Men det gäller då att hitta sätt att styra dess parametrar till rätt läge. Ljusnivå, ljusriktning, färger och växlingar är några saker som måste undersökas närmare och ges rekommendationer inom. I Storbritannien finns redan rekommendationer kring digitala ljusskyltar. I norden mycket lite. Hoppas vi snart kan få fram lite matnyttigt här med.

Skatteskrapan i Stockholm. Skylten färgar delvis in fasaden på båda sidor.

Preemskylten färgar in en fasad som är ca 70 meter från skylten.  En lägre ljusnivå och en annan spridningsvinkel på dioderna löste problemet denna gång. 

Spira, Jönköping. Skylten är så luminant att budskapet inte syns. 

London, skylten dränker den motstående fasaden som faktiskt har en fin fasadbelysning som helt slås ut. Uppenbarligen kan fel uppstå trots rekommendationer finns.

Kan jag få lite uppmärksamhet?

Arbetet med beställning och planering av energieffektiv belysning kräver kunskap om så väl energifrågor, gestaltning som styrning, teknik, installation och synupplevelsen. För att stödja processen att få högre kunskap inom ljus och belysning kommer en ny utbildningssatsning börja under 2014. 

Tekniska Högskolan i Jönköping / Campus Värnamo  arbetar på uppdrag av Energimyndigheten med att utforma en uppdragsutbildning inom energieffektiv och god belysning.

Hur kan denna utbildning utformas så att den ska bli attraktiv, givande och passa de behov som finns hos yrkesverksamma inom branschen?

Vilket intresse kan du finna i en sådan utbildning och hur kan vi göra den så den passar dig?

Gå in på följande länk och svara på frågorna, oavsett vem du är elelr vad du jobbar med. Det hjälper os att hjälpa dig. För framtida kunskap vi enade stå.

https://docs.google.com/forms/d/1dNfvvTnCg3bpu1sTekxQcRsyU9WWe91yEcMw_KZT2RE/viewform

Snart kanske du får njuta av min stämma?

Jag har gjort klart mitt jobb i Jönköping. Nu ska jag göra mer jobb i WSP regi, välkomna att kontakta mig där

Vänliga hälsningar

Johan Röklander

WSP Ljusdesign

Box 2131

550 02 Jönköping

Besök: Östra Storgatan 67

Direkt: 010-722 55 33

Mobil: 0702071393

Tack för dessa år, tack för alla lärdomar och tack ni som läst och läser nu i efterhand. 70 inlägg blev det om tankar, visningar, projekt och jobb visning. Har varit intressant Nu ska det bli än mer intressant.

Ett försök

En vanlig dag med vanliga uppgifter. Pollarbygge rätt och slätt. eller test med ideer om hur pollaren bör utformas för att få önskad effekt. Det tar sig och nu återstår ett test i skala 1:1. Armatur beställd, nu beställa skalet. Ännu en kreativ dag i samhällets tjänst.

Nytt i staden

Ibland finns inte förutsättningarna för det man vill på plats. Eller så vet man inte i förväg exakt vad man vill. Då får man hitta andra lösningar. Detta handlar inte om ljus utan om det andra som är helt avgörande för vår upplevelse av ljuset, ytan. utan yta, ingen syn upplevelse  Därför måste vi vara noga med att välja vår yta, eller i detta fall, skapa den. Som en av våra gångtunnlar som nu fått en icke bestämd utformning, eller föränderlig utformning kanske man ska beskriva det som. Den kan vara vit, den kan vara orange, den kan vara något randigt. Du bestämmer. Bara gå längs sidan och dra handen utmed väggen och stavarna vänder sig och växlar sina klara färger. Gå dit och flytta om dem, varannan vit, varannan orange? Vips så har vi nya uttryck dagligen. Länsmuseet och Gunnar Söderström har stått för grund ide och utformning. Sen var det bara ta hans utmärkta ide till praktiskt produktion och lite lackering på runda rör m.m. Har blivit mycket fint, mycket bra, så klart. Nu ska bara den nya belysningen bli helt klar och lite skönhets detaljer så är ännu ett projekt i vårt stora GC tunnel projekt avklarat. Hurra för oss.

Nu tändas 50 juleljus, i Attollens mörka rum.

Ibland får man släpa kabel. Ibland förstår man varför det behövs elektriker. Ibland blir inte kabeldragningen snygg. Men i detta fallet spelar det ingen roll. 50 ljusstakar lyser nu i jul upp de svarta fönsterna på Atollens byggarbetsplats. Det skiner och gnistrar och sprider värme åt alla som passerar den gråa betongen och de svarta fönstren. En försmak om att snart kommer en tid då människor befolkar dessa boningar och med sina egna ljusinstallationer illuminerar staden.

Jönköping mörknar

Ibland uppkommer frågan hur mycket energi en kommun kan spara i ett belysnings projekt. Jag brukar då hävda att oändligt är en bra siffra. Eller för att vända på det, inte göra av med någon energi alls gå alldeles utmärkt. Det är ju bara att inte installera något alls. Det kallas att planera mörker. Billigt i drift och lika billigt i installation. Det kanske låter som ett skämt men det är det icke. Just i skrivandets stund har Jönköpings stad tagit steget att göra sin första affärsgata där kommunen inte installerar några lampor alls. Vi har sedan tidigare mörkerplanerade projekt. Bland annat ett bryggsystem på östra sidan av Munksjön. Där diskuterades om vi skulle belysa och i så fall hur. Vi landade i att det ska vara vilande i det naturliga ljuset och mörkret. Vi har små parker som inte planerat ska vara utan belysning. Men vi har inte gjort detta mitt i centrum, på en gågata tidigare.

Kommer det att bli mörkt då? Nej inte på denna gata. Den är flankerad på båda sidor med stora skyltfönster som kommer lysa upp gaturummet. Ljuset därifrån räcker mer än väl för gatans belysning.

Vad händer då om en butik släcker ett av skyltfönstren? Inte mycket, det fönstret syns sämre. Men den totala mängden ljus räcker för att ett eller två fönster kan vara släckta och ändå vara tillräckligt på gatan.

Men om butikerna inte vill betala för ljuset på gatan? Det gör de redan, ingen butik med självaktning vill släcka sina skyltfönster. Det är deras reklam för förbipasserande. Klart de vill visa upp sina varor. Så det är inte en extra pålaga på fastighetsägare och butiksägare. De ska inte göra något nytt, de ska göra det de ändå gör. 

Men om alla butiker går i konkurs eller bygger om exakt samtidigt då? Ja då blir det mörkt där. Jag tror dock att om det blir papp i alla fönstren kommer det kännas rätt övergivet och otäckt även om vi belyser gatan. Dessutom kan vi i kommunen gå in med någon peng och sponsra en ljusstudent, en konstnär eller ljussättare att göra installationer i fönstren så får vi ändå ljus på gatan.

Skulle det ändå uppstå något oväntat i gaturummet i framtiden så har vi option på el dosor uppe på ena fasaden så vi kan sätta ljus därifrån. Dessa har redan fördragna rör ner till våra egna gatuljus slingor i marken.

Detta fungerar på vissa platser, där förutsättningarna är de rätta. Gaturummet kan inte vara för brett, det bör vara ett välplanerat rum. Tänkte måste tidigt in i processen. Som alltid, utgå från platsens förutsättningar. 

Fler frågor?

En affärsgata i Borås där gatubelysningen gått sönder. Ändå är den väl upplyst av skyltar och skylltfönster. Dessutom är ett fönster mitt på gatan på vänster sida släkte. Ett bra exempel på att det går.