Är vårkänslor ljusstyrda?

'
Snart kommer de stora vårkänslorna. Ljuset spirar, bäckar porlar och alla blickar, likt blommor, upp mot solens värmande strålar. Solen väcker upp vide och fjärilar. Den smälter isen och tinar det mest frusna av marker. Ljuset fungerar också som naturens eget lyckopiller och med ljusets återkomst vaknar signalsubstanserna till liv. Framför allt serotonin, dopamin och oxytocin men även D-vitamin.  Kanske ligger detta bakom det vi brukar kalla för vårkänslor?
Det är med stavar och tappar i våra ögon som vi läser av vår omgivning med. Vi använder våra ögon för att avläsa hotande faror, för att orientera oss, för att skapa en uppfattning av rummet runt oss.  Dagsljus ger oss en känsla av mer kontroll över tillvaron. Till skillnad mot mörkret som ofta döljer, är ett hot, är det fördolda. Därför är det ofta lättare mentalt att röra sig från mörker mot ljus än från ljus ut i mörker. Det gäller så väl i en park som under årstiders växlingar.
Men den finns en tredje receptorn som inte är för vår syn, den är till för att styra våra signalsubstanser och hormoner utifrån ljusets signaler till oss. Förenklat kan sägas att dess funktion är att styra vår vakenhet och sömn. När ögats näthinna träffas av dagsljus skickas en signal till hjärnans tallkottkörtel om att stänga av produktionen av sömnhormonet melatonin. Istället ökar halten av stresshormonet kortisol och kroppen varvar upp. Hjärtfrekvensen går upp och hormoner aktiveras. Det kan beskrivas som att kallt ljus, den gryende dagens ljus, i stigande ljusnivå gör oss pigga. Varmt ljus i låga nivåer söver oss. Den nedåtgående solen eller stearinljusets låga. Under vår och sommar bildas alltså mindre sömnhormon och vi känner oss piggare. Ljuset hjälper också kroppen att reglera en rad signalsubstanser som påverkar våra känslor. Serotonin, noradrenalin och dopamin är bara några exempel. Serotoninet påverkar bland annat vår sinnesstämning positivt.
Thorbjörn Laike, psykolog och docent i miljöpsykologi vid Lunds universitet, har i en studie visat att serotoninet stiger i takt med att dagsljuset ökar. Serotoninhöjningen verkar också minska aptiten något. Den mörka årstidens sug efter kolhydrater är som en självmedicinering. Kolhydrater höjer halten av serotonin. Signalsubstansen dopamin, som behövs för att hjärnans belöningssystem ska fungera, ökar när ljuset återvänder liksom noradrenalin, som gör oss vaksamma och alerta. Ljus bidrar till en positiv cocktail av hormoner i kroppen. Det vi kallar vårkänslor.
Reaktionen är inte omedelbar. Redan i februari är den ökande dagslängden märkbar, halterna av melatonin och kortisol förändras. Men effekten på humöret tar tid. Först i april och maj är skillnaden i kortisol och melatonin halter så stor att börjar märkas mer konkret. Då börja vi känna oss mer vakna, glada och sociala. Dopaminet är involverat i frisättningen av oxytocin. Ett ämne som stärker känslan av samhörighet och tillit mellan älskande. Djurförsök på Emeryuniversitetet i Atlanta, USA, visar att genom att blockera dopamin och oxytocin hos råttdjur, som i vanliga fall är monogama, ledde till att råttdjuren plötsligt blir promiskuösa casanovor som vägrade bilda par.
D-vitaminproduktionen går upp rejält under vår och sommar, säger Johan Malm, läkare och forskare vid Lunds universitet. Solen är i särklass som D-vitaminkälla. Utöver den får vi i oss en del via fet fisk som vild lax, strömming och D-vitaminberikad mjölk. Men för att få i sig dagsbehovet via mjölken skulle vi behöva dricka 3 liter om dagen. Det räcker med 15-20 minuter i solen om man är lättklädd för att uppnå samma nivå. D-vitamin är för övrigt ett hett ämne nu. Rejält på modet enligt Mikael Rehnberg, humanbiolog vid LTU Affärsutveckling. Det som gör vitaminet så speciellt är att det även fungerar som ett hormon. Det samverkar med andra hormoner i en komplicerad process. Det motverkar viss cancer, det motverkar demens. Det ökar vår lust att röra på oss. Det i sin tur gör att vi socialiserar mer.
Lukt är ytterligare ett sinne som påverkar oss mycket när det handlar om attraktion. Luktsinnet är mycket starkt kopplat till minnescentrat. Doften av nymalet kaffe, en kall vårbäck eller våt asfalt kan snabbt väcka starka minnen. Helena Backlund Wasling, hjärnforskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, menar att dofterna kan spela en avgörande roll som en förklaring till det vi kallar vårkänslor eftersom doft- och känslocentret ligger nära varandra i hjärnan. När vårens spirande strålar får oss att ta av oss lager av lager av kläder ges också mer utrymme för våra kroppars dofter. Vi kommer närmare varandra, våra feromoner utväxlas och vi socialiserar mer. En del forskning visar just på feromonernas stora betydelse för val av sexuell partner.
Ljuset gör också att testosteronhalten stiger hos mannen under våren och är som högst efter midsommar och ljuset ökar kvinnans ägglossning. De flesta barn blir till efter midsommar. Det vill säga, det föds mest barn i april. Det är nära att tänka detta också har en historiskt praktisk nytta. Att få barn på våren var mest praktiskt eftersom man då har en hel sommar med mognande frukter, grönsaker och annan mat att se fram emot.
Så kan vi härigenom tänka oss att vi kan simulera kärlekens hörnstenar med vår artificiella belysning? Att få människor som arbetar i kontor, skolsalar, fabriker och sjukhus att få vårkänslor i november? Genom dynamiskt styrd belysning bosta våra hormoner. Koppla värmesystemet till belysningen och frigöra rätt lukter, skapa rätt atmosfär för att maximera människors lycka i vår mörka del av världen? Jag tror vi ska vara försiktiga i detta. Lekandet med våra känslor, våra hormoner och våra mest primitiva och basala behov har historiskt sätt visat sig stöta på oväntade problem. Att rubba det vi brukar kalla den naturliga balansen. Men vist lockar det att börja experimentera med dynamiskt ljus över årstiderna i större utsträckning än vi gör i dag. Artificiella dagar och årstider i våra arbetsmiljöer är tekniskt sett enklare än någonsin med den teknik vi nu besitter.
Sammantaget kan sägas att vårens sol väcker vår slumrande tillvaro. Vi vill röra oss mer, vi vill röra varandra mer, vi vill leva aktivare och vi vill älska mer. Men kom ihåg, vi kan inte lagra ljus. Vi behöver det varje dag, så gå ut i dagsljuset. Det är billigt, det är tillgängligt och det är energieffektivt.
Men framförallt, fortsätt älska.


Ljuset från ovan







Jag flög över Norge på kvällen. Nedanför syntes upplysta vägar som långa stråk, skingrandes över landskapet. Vägar som förband städer med byar och hus med varandra. Själv satt jag i ett plan som förband mig med mitt hem och Ålesund.
Ljuset nedanför var som en representant för vår vilja att nå varandra. Vi bygger vägarna för att lättare kunna komma till varandra. Vi belyser dem för att kunna tryggt ta oss fram även i nattens mörker. Ljuset visar vägen till varandra. Vi bygger osynliga när av kommunikation via telefoner och internet. Vi skapar kommunikation med anra människor på alla plan vi kan. På marken, i luften, vatten och mer därtill.
Var jag än flög såg jag de små bollarna av ljus där nere. Byar som lös upp sina små gator och så vägarna som stärkte sig ut till nästa by. Det var rörande att se hur vi söker varandra. Hur vi kräver varandras närhet och möjlighet till att kommunicera, till att mötas. Vi överbygger naturens allra svåraste hinder för att kunna få tillgång till varandras närhet. I det privata, i jobbet, i alla tider överallt. Strävan att vara tillsammans verkar överbrygga allt.
Varför är det då så svårt att samsas?

Belysning för Sävsjö ga Kyrka

eller kalkputsad sten i varmvitt ljus?
Kalputsad sten i kalvitt ljus...









Kyrkan uppfördes i romansk stil under andra hälften av 1100-talet. Den är en av de så kallade Njudungskyrkorna och saknar sockel. Från början hade kyrkan ett smalt torn. 1568 under nordiska sjuårskriget förstördes tornets övre del av danskarna. Kyrkan står i dag i det naturliga ljuset året runt. För att framhäva kyrkan och lyfta fram dess plats är en lättande belysning för kyrkan och delar av dess omgivning en lösning. Mörkret som den nu omges av erbjuder möjligheten att använda mycket små effekter för att illuminera den. Stor hänsyn ska också tas till driftsekonomin så väl som de kulturhistoriska värdena och den ekologiska miljön runt om. Så lite störning som möjligt är att rekommendera.
Belysningsförslaget blir att lätta fasaden med ett nedifrån satt släpljus upp på kyrkans yttre vägg. Armaturerna är smalstrålande och ligger nära väggen för att lyfta fram texturen i det putsade materialet. Också för att inte slänga upp ljus i atmosfären utan det ljus som riktas upp fångas upp av takfoten.
En lättnad på klocktornet från 1800 talet till höger om kyrkan, sett från vägen, tillsammans med en lättnad av det stora asp trädet till vänster ramar in bilden och skapar en rumslighet.
Anläggningen ska ha en styrning som harmonierar med ljusbehovet under året. Ett astronomiskt ur programeras så att belysningen är tänd senhöst, vinter och delar av våren. Men bara under mörkrets inbrott. Detta optimerar energiförbrukningen på den redan lågt installerade effekten. Totalt kommer anläggningen ha 360W installerad effekt.
Installationen måste ske med största försiktighet. De armaturer som ska var mot klockstapel och mot träd ska placeras på en separat pollare/stolpe och kan inte förankras i stenmuren.
Armaturer som används mot kyrkväggen är Ecovision, wall washer

Montering, på mark, fästes i jordankare eller gjuten förankring.

Det blev kallvitt för denna byggnad. 

Klocktornet fick också en lättnad samt ett träd på kyrkogården.
Ska försöka ta med en bättre kamera och fotta den helt färdiga installationen.

Min far


Min far är plåtslagare emeritus som han själv tycker är kul att kalla sig. Utöver att han varit den bästa far man kan tänka sig och nu är en ypperligt älskad farfar också så är han en hantverkare som verkligen kan sin sak. När jag bad om att han kunde göra en liten gatlykta åt mig till att belysa en staty som står i ett fönster hemma, blev resultatet överväldigande bra. Må vara att stolpen inte är gjuten men det fungerar för mig ypperligt bra ändå. Bestyckningen är en liten 2W LED och eldragningen går så klart i stolpen. I lyckta har jag också satt ett opaliceringsfilter jag klippt till för att diffusera ljuset något och inte få den eländiga LED pricken mitt i lyktan. På med lite grå lack och vips så var den klar. Nu vore det roligt att göra fler små lyckthus och sen i stället gjuta en liten stolpe. Ska undersöka vad det skulle kosta att sandgjuta en dylik modell. Kanske något för rabatten där ute eller rent av gången runt huset?


Möjligen ta denna stolpe i skala 1:15 med ett liknande lykthus på toppen?

WSP belyser belysningsfrågan i IEA Task 50

Skyltar belyser stora delar av stadens ljus. Åtminstone i centrum.
Varför envisas med att ens sätta upp gatubelysning i en sådan miljö?

Charmigt bländande med alla matvagnar vid flodens strand



Mellan den 28sep och 1 okt höll IEA Task 50 sitt tredje arbetsmöte i Fukuoka, Japan. Målet med projektet, i korthet syftar, till att förbättra belysningen inom renoveringsprocessen i byggnader, lyfta energibesparingspotentialen och samtidigt förbättra ljuskvaliteten.
En av flera state of the art kontorsbyggnader. Luxmata i perfektion. 
Belysning står för ca 19%, det vill säga 2900 TWh av den globala elenergiförbrukning. Prognoserna från IEA visar att om regeringar enbart förlita sig till nuvarande politik kommer den globala elanvändningen för belysning växa till cirka 4250 TWh år 2030, en ökning med mer än 40%. På grund av att världens växande befolkning och den ökande efterfrågan på energi i tillväxtekonomier kommer ökningen att ske trots ständiga förbättringar av energieffektiviteten av belysningssystem. En nyligen genomförd studie visade att investeringar i energi - effektiv belysning är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska CO2-utsläppen.
Forskning och utveckling inom området för energieffektiva belysningstekniker omfattar dagsljus, elektrisk belysning och ljuskontroller i kombination med aktiviteter anställa och att föra dessa tekniker till marknaden kan bidra avsevärt till att minska världen över förbrukning av el och C02-utsläpp. Denna verksamhet kommer därför att vara i linje med flera olika statliga energieffektivitet och hållbarhetsmål.
Det fans även gaslycktor i staden.
Få men väldigt fina, och inte så jätte effektiva. 
Mötet hölls på Fukuoka s Universitet för hälsa och medicin. Under mötet avhandlades en rad ämnen under de olika delprojektens arbetsmöten. Det var den om dagsljusfaktorns roll i planeringsprocessen. Hur den ska behandlas till hur stor dess roll är och vilka problem vi dras med när vi klamrar oss fast vid den jämnmulna himlen som referens och tar en beräkningspunkt i hela rummet. Mer konkreta ämnen var vilket gränssnitt på den web platts som ska byggas under projektet ska ha.
Det fans också utrymme för presentationer från Japanska representanter som visade konkreta projekt i landet. Även en mini utställning med tekniska lösningar och armaturer fans för uppvisning under mötesdagarna.
Intressant att se i Japan är det som vi i norden nog skulle kalla bristen på stadsplanering. Detta gäller såväl byggnader som utomhusbelysning. Staden Fucuota med dryga miljonen invånare hade bokstavligen 100 talet olika utomhusarmaturer på sina gator. När en gata byggs eller åtgärdas bestäms där och då vad man använder för armatur på just den biten. Ibland blir det större stråk, som en huvudled eller motorväg, som åtgärdas och självfallet hålls den då ihop i sin helhet. Mycket av stadens centrum illumineras av skyltar, stora vräkiga LED skyltar till små bakbelysta lysrörs boxar. Ett virrvarr av ljus och färg. Vi ser trenden även här i vårt eget land även om det inte gått så långt än. Men kanske vi ska sluta installera gatubelysning på vissa platser och inrikta oss på att använda det kommersiella ljuset även för vägledning? Förhoppningsvis är vi inte på väg riktigt så långt.

Gruppen hade också möjlighet att åka på studiebesök för att studera den japanska kontorsbelysningen. Den kan kortfattat beskrivas som 750lx medel med en jämnhet av 0,7. Och så klart är det LED som är den förhärskande tekniken så snart man gör något nytt eller bygger om. Däremot finns mycket gammal belysning kvar, till och med de äldre T12 förekommer på sina platser.  Men någon större variation är det inte på lösningarna. Infällt i linjer eller infällt i kvadrater. Det är sammanfattningen av 90% av de Japanska kontoren. Jämt och mycket. Däremot har en trend att börja sänka nivån kunna skönjas. Efter Fukushima står fortfarande många kärnreaktorer stilla. Detta har lett till omfattande översyn på el-besparing. Så många arbetsplatser sänker nu standarden till 500lx i stället. 
Överlag var det spännande att se. Tekniskt är de på ett plan mycket långt fram. På ett annat känns de för oss långt efter. Samtidigt ska allt sättas i sitt sociala och samhälleliga sammanhang. Deras syn på våran planering, på vårat sätt att se ljus och våra byggprocesser vore mycket spännande att få fördjupa sig mer i. Det får bli nästa resa. 

Dagsljushanteringen i ett litet tempel var ljuvligt att studera.

Dålig belysning hotar demokratin

Rubriker är roliga. Dock, i sin överdrift så vilar det en viss sanning i det hela.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=5802743

Ljuskonsult Johan Röklander ser många förbättringsmöjligheter i Liljeholmsparken i Jönköping. Foto: Emma Johansson/Sveriges Radio.

Dålig belysning i städer skapar ett demokrati- och jämställdhetsproblem. Det menar Johan Röklander som arbetar som ljuskonsult i Jönköping.

– Kvinnor rör sig annorlunda i stan utifrån sin rädsla i större utsträckning än män gör, och då har vi ett demokratiproblem helt plötsligt, säger han.

Vi står i en väldigt mörkt Liljeholmspark i Jönköping. Och ska man tro ljuskonsulten Johan Röklander som arbetar för att skapa trygga utemiljöer så är det fler kvinnor som tar omvägen runt parken istället för att trotsa mörkret.

Det är eftersom kvinnor påverkas mer psykologiskt av olika sorters miljöer. Om vi tar Liljeholmsparken som exempel.

– Just nu när vi går mot husen så ser vi ljusa fasader med fönster och så vidare. jag tror att vi kommer att känna det som mycket mer trygghetsskapande än om vi vänder oss om och tittar mot ett mörker där det dessutom ligger en kyrkogård. Att gå mot ett mörker bjuder emot oss alla, det är inte naturligt.


Man skulle exempelvis kunna placera lyktstolpar en bit utanför själva gångvägen så att man ser vad som finns runtomkring, snarare än just vägen man går på. Att lysa på träd och andra föremål är ett annat knep, eftersom ljuset sprids mer när det träffar något. Joakim Hayland rastar sin hund i den mörka parken, men han har ficklampan med sig i högsta hugg.

– Man går väl hela tiden och kollar över axeln. Och nu sprang ju du ifatt mig och jag undrade "Jaha, vad händer nu då?". Mörkret är respektingivande, säger han.

– Jag tycker att det är väldigt viktigt att få känna sig trygg. Det är ett fundament för att kunna utvecklas som samhälle och människor tror jag, säger Johan Röklander.
Några bilder från Piren i Jönköping. Ett projekt mellan mig och WSP Jönköping då jag fortfarande var på Jönköpings kommun. Förut var pirens bänk den längsta i världen, men det var några år sen. Frågan är om vi då har värdens längsta bänkbelysning nu? Något för rekordboken månne. 
Projektet i sin helhet blev mycket bra. Stolpar som togs bort eller kapades. Bodar fick belysning, träd och bänkar. Nya fonder för de sittande på Pirens restauranger. Vatten, ljus och natthimmel är så kul att jobba med. 
Fotograf denna gång är Sophie Adolfsson Hult.