Komorebi

Finns det en svensk motsvarighet till japanskans ord  komorebi (木 漏 れ 日)?

Lite förenklat betyder komorebi, solskenet filtrerar genom ett träds grenar.

Den består av tre tecken och hiraganapartikelen (typ ett suffix)れ. Den första kanji 木 betyder "träd" (eller "träd"), den andra 漏 hänvisar till "flykt" och den sista 日är "ljus" eller "sol".

Komorebi kan också ses som en ljusridå som är mer synlig efter regnet på grund av det reflekterande ljuset från vattenångan eller i dimmans sken mellan träden.

Det hänvisar även till de solfläckar och mönster som bildas på marken. Samspelet mellan blad, solljus och markytan. Dessutom finns det ett sällsynt fenomen när ljusbilden får en halvmånsens form under en partiell solförmörkelse (under normal sol är den cirkulär)

Hur fascinerande är inte detta ord. Hur mycket skönhet och information det ryms inom detta enda begrepp. Fenomenet är dig säkerligen inte okänt. Men nu när det också får ett ord är jag övertygad om att du än mer kommer leta efter det, uppleva det, utforska det med dina sinnen.

Du kommer finna det i parken, när du kör bil i skogen, vilar under palmer eller står vis sjön och fiskar. Du kommer också se att det är en effekt som ofta används i dataspel för att skapa stämningar och effekter i olika miljöer. Och det uppträder i tusentals olika former och uttryck.

Välkommen till komorebins värld.

Komorebi

Between the world and the word
are three small shapes,
the signs for ‘‘tree,’’ ‘‘escape,’’ and ‘‘sun.’’

I watch how the light leaks through them,
casting a shade in both directions
in the late year, on the russet path

barred with the shadows of trees.
I love how it exults, like any escapee,
on the lake in slow reflective waves,

in radiant bands ascending the birch trunks
according to some unknown frequency,
and in the cormorant extending his wet wings to it

in a messianic gesture,
as if dazzled to absolute
by the word and the world’s beauty.

 

Poem selected by Natasha Trethewey.

Vilken lampa är bäst?

Ofta får jag frågan, vilken lampa/armatur är bäst?

Ofta blir svaret, jag vet inte!

Trots 10 år i ljusets tjänst går det inte att börja i den änden. Det går inte att säga att det finns en armatur, en ljuskälla, en teknik som är det bästa. Det beror alltid på en mängd faktorer. För vem belyser jag? Vad ska synas och inte synas och på vilket sätt? Hur ser underhåll och drift ut? Och en mängd andra frågor som ska besvaras. Dock finns det fyra punkter som jag alltid återkommer till. Fyra viktiga faktorer som alltid måste tas med för att det ska bli bra. Klart det finns fler aspekter. Men dessa fyra är ofta i focus. Det är standarder, planering och teknik, styrning och sist kontrakt.

Det finns alltid i ett större skifte i historien flera osäkerheter. I LEDs utveckling i dag ser vi just villrådigheten i hur vi behandlar standarder eller rätt och slätt avsaknaden av standarder. Vi söker nya sätt att mäta och verifiera. Ifrågasätter Ra index och söker nu metoder som TM30-15. Försöker finna livslängdsbeskrivningar som blir fattbara för slutanvändaren. Vi lever i en tid av villfarelse. Allt detta kommer att landa i olika mer eller mindre bra metoder och beskrivningar som gör att vi förstår bättre. Men det tar tid och i denna mellantid är problemet att veta vad som ska köpas, installeras och driftas.

En annan risk vi ser i ett teknikskifte är just den uppenbara fördelen. En LED lampa sparar mycket i jämförelse med exempelvis halogenlampa. Så mycket att när någon byter till nyare väljs ofta styrsystem bort då besparingen ändå är så stor att slutanvändaren är mer än nöjd. Att sedan ett styrsystem skulle kunna spara än mer blir i beställarens ögon bara p marginalen och därför uteblir den optimala besparing. Detta lider så väl plånbok som miljön av.

Det tredje blir att det allt som oftast slentrianmässigt börjas i fel ände. Den lätta vägen är att se till tekniken först och inte till användandet och planeringen. Att bara välja en energieffektiv armatur med energieffektiv ljuskälla är sällan svaret. Det är hur denna ska användas som är viktigast. Först när ett projekt har definierat när det ska lysa, hur det ska lysa och för vem det ska lysa så väljs vad det är som ska åstadkomma detta lysande. Utan att först välja hur ett rum ska upplevas är det vansinnigt att prata teknik. Sen ska alltid den bästa tekniken för just den uppgift som stipulerats, väljas så klart.


Samma typ av loftgång, samma armatur (opalicerad plastplafont) med samma ljuskälla (18W kompaktlysrör) och två olika planeringsval. Det gör all skillnad i värden hur du använder ljuset. Att välja en bra eller dålig armatur borgar inte för ett bra resultat. Det är planeringen som gör skillnaden.

Den fjärde viktiga punkten är hur vi bygger våra processer och våra kontrakt. Här är det mycket lång väg till bra incitament för den sanna energibesparingen. Ta en sådan enkel sak som ett kontorslandskap i en hyresfastighet. Hyresgästen vill byta till en bättre och energisnålare belysning och går då till fastighetsägaren med sitt önskemål. Denna räknar på vad det kostar att byta armaturer och lägger inköp och arbetskostnaden på den framtida hyran. Hyresgästen som betalar elräkningen har visserligen då lägre elräkning var månad men en förhöjd hyra. Så var ligger incitamentet till att göra en bra och energisnål belysningsanläggning då? Lösningen borde vara att hyresgästen har ett vist antal W/m2 som denne får ha till belysning, datorer m.m. Går den över det avtalade taket blir det förhöjd hyra. Går denne under så splittra fastighetsägare och hyresgäst 50/50% av vinsten och båda har ett incitament för att göra fastigheten energisnålare. Vi ser många exempel på liknande kontrakt och vanor inom byggprocessen och planeringsprocessen som missgynnar att vi får bättre och billigare belysning.

Så de fyra stegen till bättre, visuellt vackrare och mer energisnål belysning är:
att välja funktion före teknik men alltid bästa teknik för uppgiften
att få fram tydliga och fattbara standarder.
att alltid planera bra styrsystem (bra som i att användarna förstår att använda dem)
att skapa bra kontrakt mellan hyresgäster, planerare, fastighetsägare, byggare och tillverkare

Först härigenom kommer vi närma oss den bästa av belysningar.

I vår byggprocess eller i beställarleden eller för den delen designleden finns nog ingen som inte eftersträvar det perfekta belysningskonceptet? Något som förmedlar en känsla av välbefinnande och visar arkitektur som bäst. Som är energieffektivt, billigt, hållbart och lättskött. Alltför ofta är dock diskussioner späckat med ord som LED och luxnivåer, vilket orsakar ett omedvetet tänkande i riktning mot krav och teknik i stället för att placera frågor om mänskliga behov och belysningskvalitet i centrum för diskussionen. Mer ger inte en teknikutveckling en god ljusdesign?

 Det naturligt vackra ljuset

Kanske har du nyligen seglat på ett solstänkt hav, sett glittret på vågorna. Den blå himlen med sina lysande, vita moln som svävar över vågorna. Du kanske har åkt skidor i glittrande snö. Sett de blå skuggorna vandra allt eftersom solens allt rödare sken försvinner i fjärran. Vandrat på fjället under norrsken som pulserar över den svarta himlen. Eller spankulerat i en skimrande höstskog med gyllene löv ovanför huvudet.

Ofta känner människan hänförelse inför ljuset i dessa situationer. Det tillför energi och glädje. Det skapar det goda rummet. Du kan säkert se det framför dig. Så nästa gång det ska beställas ett projekt där ljus och belysning ska behandlas som en av frågorna, vilka är då aspekterna som kommer först upp på bordet?

Hämmande teknikfixering

LED, så klart, de spar ju energi. Energieffektivisering, budget, livslängd och vilket styrsystem som ska väljas kommer diskuteras. Kommer detta att bidra till att skapa det som upplevdes där i skogen eller på havet? I en tidsålder av högpresterande dioder får jag ofta höra kunder som ganska målmedvetet kombinerar alla sina idéer om bra ljus i en term: LED. Men på samma sätt som känslan av en bra semester inte kan beskrivas genom hänvisning till transportsättet (t.ex. bil eller flyg) kan ordet LED inte hjälpa oss i vårt sökande efter ett lämpligt belysningskoncept.

Naturligtvis kan, vissa tekniska egenskaper, såsom lång livslängd eller högt ljusutbyte bidrar till en ekonomisk belysningslösning. Men som ljusdesigner kommer jag lösa dessa bitar åt dig på bästa möjliga sätt. Det är en självklarhet för mig. Det är mitt jobb. Det jag vill höra är dina förväntningar av den önskade atmosfären och de individuella ljuseffekter och vad du vill med ljuset. Som vad vill du uppleva på din semester? Jag ordnar så du kommer dit på bästa sätt.

Idén i första hand

Den frihet som kunden i första hand tror sig få när denna tänker i termer av lysdioder ger ingen garanti för en lyckad ljusdesign. Det första utkastet för framgångsrik ljusdesign bör vara resultatet av ett utbyte av idéer om ljuskvalitet i ett nära samarbete med andra områden som inredning, dagsljuinsläpp och slutanvändarens behov. Baserad på de värden som där ur kommer kan sen en god belysning strategi utvecklas och varefter lämpliga ljuskällor, armaturer och styrsystem slutligen kan väljas.

Införandet av ny teknik för att skapa ljus - en gång i tiden var det lysröret, det är idag LED –förändrar i sig inte processerna för kvalitetsljusdesign. Belysningskonceptet har prioritet, och lampan är bara ett verktyg för att genomföra detta koncept. Sen behöver vi bra ljuskällor, energieffektiv teknik, funktionell styrning, bra installation etc. Det är ingen motsättning. Det är ett bra verktyg. Skillnaden är som när vi bygger vår veranda. Förr gjordes det med spik och i dag skruvar vi snabbt ihop den i stället. LED är min skruv.

Siffrorna säger inte hela sanningen

Den nuvarande belysningsnormen EN 12464-1 kan lite grovt sammanfattas i några få siffror. Som exempelvis den lämpligaste belysning för en arbetsplats är dessa 4 värden: belysnings ≥ 500 lx, bländtal ≤ 19, likformighet ≥ 0,6 och färgåtergivning ≥ 80. Där har du talen, uppfyll det och du har en god arbetsplats? (ja det är generaliserande och förenklat, men skulle vi gå igenom hela tappar vi tempo här, eller hur?) Ofta är det bara siffror som får styra hela byggprocessen från ide till färd installation vad gäller belysning. Dessa tal blir normen som vi vilar hela vår arbetsmiljö på. Ingen som skulle beskriva en vacker naturupplevelse skulle reducera det till bara sifferparametrar. Ingen skulle välja sitt resmål på semestern utifrån fyra siffror såsom kvadratmeter på hotellrummet, antalet rum, takhöjden och energiförbrukningen.

Som att beställa en pizza utifrån hur stor diameter den har och hur snabbt den bakas. Eller utifrån att du vill den ska smaka tomat, få dig känna lukten av basilika och det ska kruncha när du biter i kanten på den. Troligen får du en bättre pizza om du ger pizzabagaren de senare kriterierna än om du uppger önskad diameter och begär att det ska gå snabbast möjligast.

Med fokus på människan och upplevelsen

Först bör fokus ligga på våra mänskliga aspekter. Först bör vara att du som kund får vad du vill ha. Vill du ha en upplevelse och god visuell arbetsmiljö eller vill du ha 500lx? Nu är det ingen motsättning i dessa två påståenden. Men bara att beställa utifrån andra värden än just lux och lumen gör att du också får något annat.

Om fokus för ett belysningskoncept först och främst är på installerad effekt, armaturen och teknik förloras troligen värden som mänsklig perception och välbefinnande. Vi ska ha med det också, det är viktigt. Men det är inte det första vi ska titta på. Genom att fatta beslut om den kvalitativa ljusdesignen kan vi frigöra oss från en allt för enkel eller naiv förståelse av belysning och belysningsteknik som den första självklara lösningen. Det är också självklart att en hållbar ljusdesign varken ignorerar energieffektiva ljuskällor och armaturer eller tekniska och ekonomiska aspekter.

Bra belysningskoncept måste ha helhetsperspektiv på funktion, psykologi, arkitektur, ekonomisk effektivitet och ekologi. Bra belysning sätter brukaren och människan i centrum. Bra belysning tillfredsställer både beställaren, ägaren och brukaren. Annars kan vi varken kalla dem attraktiva eller hållbara.

Varför är kontoren belysta?

Vi behöver belysning för att se. Vi har arbetstider och lokaler som gör att vi behöver artificiell belysning för att utföra våra uppgifter. Och vi har gjort som vi alltid gjort genom vår elektrifierade historia när det handlar om att belysa kontorslandskapen. Nu ska jag också påpeka att jag är ingen påhejare av kontorslandskap i sig. Men realiteten är att vi nu har dem och vi behöver göra dem så bra vi kan.

Det finns många orsaker till att våra kontor allt som oftast blir dåligt belysta och eftersatta. Oftast sätts ett demokratiskt lika ljus överallt i hela rummet, lika för alla. Inte för det är bäst för den enskilde medarbetaren, inte för det är bäst ur energisynpunkt eller driftaspekter. Utan allt som oftast dåliga kontraktsskrivningar och en enkel, snabb planerings och byggprocess. Andra aspekter är pengar, okunskap, lathet och rena missuppfattningar leder till att vi gör som vi gör.

Vill du grotta in dig rejält i vad problemen i kontraktsskrivning och vår byggprocess är och lite lösningar kring det rekommenderar jag Peter Pertolas avhandling ” Belysningsfrågor i byggprocessen: Orsaker till brister och förslag till en förbättrad process.” http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:566614/FULLTEXT01.pdf

Som jag ser det är den grundläggande utgångspunkten vår lagstiftning. I AFS 2009:2 står det i §11 ”Belysningen ska anpassas till de arbetandes olika förutsättningar och de synkrav som arbetsuppgifterna ställer. Belysning ska ha en för den enskilde lämplig fördelning och riktning. Bländning ska undvikas så långt det är möjligt.”

För mig står det rätt klart att det är den enskildes behov och olikheterna mellan oss människor som ska främjas. Att sätta upp 600*600 plattor i en jämn fördelning i taket är INTE att skapa för den enskilde lämplig fördelning och riktning på ljuset. Frågan är om det inte rent av är lagvidrigt?





En snabb sökning på kontorslandskap visar att vi rätt mycket gör som vi alltid gjort. Är det rimligt att anta att de belysningsprinciper som utvecklades på 40 och 50 talet fortfarande är de bästa för våra kontor i dag? många verkar vilja tro det då det är precis så vi fortsätter bygga.

Men lösningen är enkel. Planera för att vi är olika som individer. Planera för att vi har olika behov, olika tider. En 60 åring behöver ofta mer ljus än en 20 åring, men inte alltid. En del är ljusskygga, en del mer känsliga för flimmer. Vissa påverkas mycket mer av bländning än andra. Planera för god ergonomi, för god energianvändning, för bra underhåll och planera för skönhet.

Ifrågasätt placeringarna, måste det vara i taket? kan det rent av stå på golvet, monteras i skrivbord, komma från väggen eller ska vi rent av ha drönare som belyser vår vardag runt oss? Det senare är nog en mycket dum ide. Dock är det viktigt att vi ifrågasätter våra val och tar det ett varv till innan vi säger att de är de bästa eller de billigaste.

Det kostar lite mer att planera och genomföra en bra belysning på ett kontor än en dålig (generellt sätt) men nästan alltid blir den billigare i längden. Dels drar den oftast mindre energi då den lägger ljus där det behövs, när det behövs. Dels kan den bidra till att sänka produktionsbortfall genom att minska ohälsa. Pratar inte om sjukfrånvaro här utan om att en dålig arbetsmiljö leder till att vi producerar sämre. Här finns de stora pengarna att tjäna. Vill du ha hjälp att räkna på ditt bortfall i reda pengar rekommenderar jag du kontaktar Mikael Rehnberg som är arbetsmiljöutvecklare på Bättre Arbetsmiljö.

Så gå till grunden, läs lagen, anpassa efter individen, jobba holistiskt och tillsammans med många olika experter som ergonomer, ljusdesigner, inredare, ventilation och akustiker m.fl. Och ett år senare firar du och dina medarbetare i högen av pengar ni har fått över pga. mindre ohälsa, mindre elräkningar, gladare medarbetare och vackrare lokaler.

Behöver du hjälp, råd, inspiration eller fördjupad kunskap om arbetsplatsens belysning? Tveka inte att höra av dig så kommer vi hjälpa dig att uppnå de mål du har med dina lokaler eller arbetsplatser.

HALVERA ELBEHOVET FÖR BELYSNING. SÄNK DET SEDAN MED 30 %.

3 maj, 2016 presenterade energiminister Ibrahim Baylan regeringens nationella satsning på energieffektiv belysning. Målet för belysningsutmaningen är att halvera elbehovet för belysning i Sverige till år 2020

Belysningsutmaningen är det svenska genomförandet av det internationella initiativet Global Lighting Challenge som lanserades vid klimattoppmötet i Paris. Målet för Global Lighting Challenge är att få ut 10 miljarder energieffektiva lampor de närmaste åren. Den svenska satsningen är att halvera energiåtgången vad gäller belysning. Detta utifrån den senaste säkra siffran från 2010 som då var 14TW tim/år.

Frågan en då direkt ställer sig och som också ställdes till energiministern av mig var, varför tio miljarder nya ljuskällor ut på marknaden. Varför inte bara sju miljarder och vi har minskat med ytterligare 30 procent? Energiministern hade så klart svar. På bland annat Parismötet hade det räknats på vad det globala behovet är. Det hade också tagits in i tanken att i dag saknar en miljard människor artificiell belysning och dessa har också rätten till en illuminerad vardag för läxläsning, hemarbete och umgänge efter mörkrets inbrott.

Dock skaver frågan kvar i huvudet, för i den ligger en hel del av våra problem när det kommer till den sanna energibesparingen. Oftast tänker vi byte ett till ett. Ta den där som drar mycket, byt till denna som drar lite. Fast ifrågasättandet av om den över huvud taget behövs, är rätt placerad, rätt dimensionerad eller lyser i rätt tid görs inte.

Klart vi ska ge ljus till de som inget har. Klart det finns gammal belysning som behöver bytas för besparingen för tillverkning och drift sparas in på några få veckors användning. Klart vi ska utnyttja den nya teknik vi tar fram till max. Därom tvistar ingen. Det är hur vi använder den som är den stora utmaningen. Rätt ljus på rätt tid på rätt plats för rätt uppgift i rätt mängd.

Vi behöver se över våra kontrakt. Vi behöver jobba med god planering. Vi behöver sanera fel satta, oanvända, bortglömda och fel dimensionerade belysningar. Detta samtidigt som vi fortsätter göra energieffektiv teknik och använda oss av den bästa tekniken möjlig för den uppgift den ska utföra. Det är holistisk belysningsplanering enligt mig.

Tekniken är enkel och den blir bättre hela tiden. Sen vi tog in den första elektriska belysningen i detta land, år 1886, så har vi i stort sätt varje årtionde fått bättre och energisnålare belysningsteknik. Och vi har i stort sätt varje år ökat vår användning av elektricitet till belysning.

Jag tänker skriva under på Belysningsutmaningen. Jag tänker hjälpa till att bidra till en fortsatt sänkning av energin till belysning. Däremot tänker jag ifrågasätta att vi tillför tio miljarder nya ljuskällor. För jag vet att det redan i dag finns onödig belysning som vi kan plocka bort. Här tänker jag hålla emot och försöka allt jag kan hålla ner det talet. För vår framtida miljös skull.

Mitt bidrag till belysningsutmaningen 2020 är att utbilda mänskligheten i hur vi ska klara av besparingskraven. Hjälpa er alla där ute att hitta strategier som lämpar sig bäst för din fastighet, ditt projekt, dina behov. För med rätt kunskap om ur vi ska använda tekniken kan blicka tillbaka 2020 och säga, detta var en av våra stoltaste ögonblick. Detta var tiden då vi gjorde en stor förändring.

I had a talk with the shadow and the light

I våran omvärld använder vi allt mer ljus till att illuminera vår omvärld. För mig som ljusdesigner är det alltid roligt att få mer uppdrag. Få fler platser att pröva mina kunskaper på. Att få än mer vackra, fantastiska och lysande projekt att jobba med. Men ända sedan 1886 då vi införde den första elektriska permanenta belysningen i Sverige har vi använt mer och mer energi till belysning. Detta hade varit ett mindre problem om all vår el var helt fri från miljöpåverkan. Men fortfarande hade det varit ett problem. För ljuset påverkar mycket utöver just tillverkning, elanvändning och miljöpåverkan vid destruktion. Vi skapar ljusföroreningar också.

Begreppet innefattar i grunden flera olika fenomen:
Skyglow eller himmelsströljus - ljusning av natthimlen som uppkommer över urbana områden
Himmelsströljuset ger framförallt påverkan på astronomiska observationer. Inte bara professionella undersökningar via teleskop utan hindrar oss som människor att se stjärnorna och natthimlen så som den är av naturen. Det påverkar också djurlivet och kan förändra fåglars flygningar, fladermöss boendeplatser och groddjurs parning.

Himmelströljus är tydligast vid dimma eller låga moln.

Bländning - Överdriven ljusstyrka som orsakar visuella obehag eller för stora kontrastskillnader mellan ljus och mörker
Bländning är ett problem så väl ute som inne i våra olika miljöer. Det vanligaste som vi nog känner igen är mötande trafik på natten. Men vi har också många parkarmaturer som bländar. Skyltar som är för starkt lysande. Och även lite bländning kan temporärt slå ut stora delar av synen för ett åldrande öga eller olika typer av synnedsättning. Bländning gör att vi upplever mer mörker i vår omgivning. Mörkret blir mörkare så att säga.

Ljusintrång - ljus som faller på ytor där det inte behövs eller avsedd att belysa
Ljusintrång är allt från gatlyktans sken in på din tomt till grannens garage armatur som lyser in genom ditt lägenhetsfönster. Det kan vara felriktade armaturer som lyser på ingenting eller förändrade förhållanden där en armatur inte längre fyller sin rätta situation. Det kan också vara skylfönstrets allt för starka sken ut på gatan och idrottsplatsens felaktigt planerade belysning som strålar ut över nejden.

Clutter eller Visuellt virrvarr- ljusa, förvirrande och underligt placerade grupper av ljuskällor
Då jag inte har något bättre ord än Clutter benämner jag det så länge som visuellt virrvarr. Det handlar om ologiskt placerade armaturer och ljusbilder. För många eller konstigt uppställda armaturer som skapar förvirring i rummet. Som inte ger vägledning till hur rummets användning ska vara. Kan vara så att rummets stråk, in och utgångar inte blir tydliga.

Bländning och visuellt virrvarr i exemplariskt exempel

Genom att jobba med ljusföroreningar kommer vi få bättre visuell komfort i vår vardag. Vi kommer också få bättre energianvändning. För ljusföroreningar är slösad energi. Dessutom kommer vi få nya upplevelser av natten om vi dessutom planerar mörkret. Vi kan i vår urbana miljö skapa platser som tar tillvara på det naturliga ljusets inneboende egenskaper och utnyttjar det. Men det kräver att vi har med frågan om att planera för obelyst eller för mörker i ett tidigt stadium.

Så det vi behöver göra är att:
Optimera synlighet på natten för vad vi vill ha belyst
Optimerra nattens sken på de platser vi vill ha naturens ljus kvar
Minimera energiförbrukningen
Minimera påverkan på miljön och oss själva
Minimera bländning
Minimera ljusintrång

Vi kommer inte gå tillbaka till en helt obelyst värld, någonsin mer. Och hur mycket vi än anstränger oss för att ta fram mörker kommer vi ändå se mer. Vi kommer få andra ljusupplevelser av mörkret. Eller som det sjungs
Just because it's black in the dark
Doesn't mean there's no color
Laleh - Colors 

RÖSTA HÄR OCH TÄVLA OM EN I-PADDA

Irrbloss eller Lyktgubbar var små sanrstuckan väsen enligt den nordiska mytologin. På dimmiga nätter kunde man se dem ute på myren eller i skogen. Där lös de upp natten med sina små sken. Hadde du varit elak kunde de leda dig ut en fors eller vilse i skogen. Hade du varit god kunde de visa dig vägen hem eller till de platser du bara drömt om.
Detta är upprinnelsen till närvarosläkt belysning. Tanken är att denna belysnign ska finnas i en park, längs en stig eller annat stråk. De pratar med varandra med hjälp av ljusets språk. Små blinkningar och stilla förändringar i sin färg. Men kommer du för nära blir de irriterade. Blinkar allt snabbare, blir röda. Kommer du riktigt nära komemr de helt slockna. Men ingen fara på din färd. Längre bort ser du nästa hoper Irrbloss som visar vart du ska. Bara följa deras sken till en säker och trygg plats.

Gå in på länken och läs mer och var med och tävla.

RÖSTA HÄR OCH TÄVLA OM EN I-PADDA